Att studera och undersöka artros med magnetkamera är relativt nytt. Resultaten kan vara till hjälp både vid diagnostik och forskning, och tekniken förbättras och förfinas tack vare snabb utveckling.

Undersökning med magnetisk resonanstomografi benämns ofta MR-kamera eller magnetkamera i vardagligt tal. Metoden innebär att man med hjälp av ett starkt magnetiskt fält skapar bilder av kroppens organ och delar på en datorskärm. En skillnad jämfört med röntgen är att patienten inte utsätts för strålning.

För studier av artros har tekniken använts i ungefär 15 år, och det är just inom forskningen som användningen är störst.

– För forskare som söker svaret på vad som orsakar artros finns möjlighet att undersöka brosket på molekylnivå, berättar Jonas Svensson, forskare vid Lunds universitet och sjukhusfysiker vid Skånes universitetssjukhus.

Mer nyanserade bedömningar

Det finns olika metoder för att studera artros med hjälp av MR-bilder. På Skånes universitetssjukhus använder man bl.a. kontrastförstärkt magnetkameraundersökning*, som även utvecklats till en tredimensionell teknik. Det innebär att man kan undersöka en större broskyta och inte behöver förlita sig på ett enskilt bildsnitt, och metoden kan också användas för att göra mer nyanserade bedömningar av broskets status i djupled.

Den kontrastförstärkta metoden har tillfört många nya kunskaper om bl.a. olika typer av broskkvalitet och artros, men den kräver en del förberedelser av personal och patienter som ibland upplevas som omständliga.

Det kontrastmedel som används injiceras med spruta, sedan följer en väntetid för att medlet ska verka som också innebär att patienten behöver promenera eller vara fysiskt aktiv på annat vis. Först därefter är det dags att ta bilderna.

Nya metoder på väg

Jonas Svensson hoppas mycket på ett par nya metoder som han forskar kring. I befintlig teknik avbildar kameran vätet i kroppen med hjälp av ett kontrastmedel. Alla vävnader och organ i kroppen innehåller vatten som möjliggör att man bygger upp MR-bilder av dem. Men det går även att ställa om kameran så den mäter andra ämnen. Ett sådant är natrium, och forskarna vid Lunds universitet undersöker även ett annorlunda sätt att mäta väte.

– Undersökningen blir betydligt enklare eftersom vi slipper använda kontrastmedel. Däremot behövs en känsligare kamera som har betydligt starkare magnetfält än nuvarande apparater. En sådan kamera är beställd, berättar Jonas Svensson.

För den kontrastförstärkta magnetkameraundersökningen finns det dock möjlighet att bredda användandet mer omgående. Vanliga MR-kameror kan användas och det finns också bra mjukvara som ger bilder som sjukvårdspersonalen klarar att tolka direkt på datorskärmen.

Metoden används redan vid Skånes universitetssjukhus i Malmö för bedömning av brosket hos patienter med höftdysplasi. Detsamma gäller på några andra platser i världen, bl.a. vid Boston Children’s Hospital, som utvecklat användningen tillsammans med forskarna i Malmö.

Text: BJÖRN MARTINSSON

* Kontrastförstärkt magnetkameraundersökning är en förenklad översättning av dGEMRIC= Delayed Gadolinium Enhanced Magnetic Resonance Imaging of Cartilage