Ljuskällan avslöjar exakt hur mycket blodet i kroppsvävnaden syresätts. Ända ut i tårna eller fingertopparna – där cirkulationen normalt försämras allra först i en svårt skadad kropp.

Idag används en några decennier gammal teknik som gör det möjligt att mäta kroppsvävnadens syresättning med hjälp av infrarött ljus. I framtiden kan en förbättrad och mer precis variant bli ett inslag i vården och till nytta för bland annat hjärtstoppspatienter.

– I samband med hjärtstopp är det framför allt i eftervården som denna typ av mätningar fyller en funktion. Om hjärtat inte pumpar tillräckligt väl märks det tidigare och tydligare i mer perifera kroppsdelar, förklarar Emilie Krite Svanberg, doktorand vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus.

Kroppen prioriterar

När det krisar och resurserna inte räcker till gör vår kropp precis som vi gör när det är för mycket på jobbet, i hemmet eller i skolan: den prioriterar. Något av det första som händer hos den som drabbats av till exempel akut blodförgiftning eller ett hjärtstopp är att blodtillförseln ut till muskulaturen i armar, ben och andra mindre centrala delar stryps. Allt för att så långt möjligt säkra tillförseln till centrala organ och öka chansen för överlevnad.

En bra mätmetod för de delar av kroppen där de tidigaste tecknen finns på att flödet av friskt blod avstannat är därför värdefull. Då finns det en varningssignal som möjliggör tidig och förebyggande vård samt en mer intensiv övervakning av hur hälsotillståndet utvecklas.

Korta laserpulser ger exakta värden på syresättning

Emilie Krite Svanberg provar därför en ny, vidareutvecklad teknik som tagits fram tillsammans med atomfysiker vid Lunds universitet. Genom att ersätta det kontinuerliga infraröda ljuset i mätmetoden med mycket korta laserpulser går det att ur mätresultatet räkna fram i det närmaste exakta värden för syresättningen i vävnaden.

– Vi har provat tekniken på arton friska personer med mycket goda resultat. Nästa steg är att starta en mindre studie på intensivvårdspatienter, säger Emilie Krite Svanberg.

Målet är att i framtiden kunna införa den så kallade tidsupplösta mätmetoden på alla akut- och intensivvårdsavdelningar i landet.

Text: BJÖRN MARTINSSON