Mängden gluten kan vara en viktigare ledtråd än tidpunkt för glutenintroduktion och amning i den fortsatta forskningen kring varför glutenintolerans uppstår. Det anser forskare vid Lunds universitet som genomfört flera omfattande studier av barn med förhöjd genetisk risk för glutenintolerans.
Sverige är ett högriskland för utveckling av glutenintolerans (celiaki) i tidig ålder. Den enda kända och verkningsfulla behandlingen idag är att äta glutenfri kost livet ut. Det är fortfarande oklart varför glutenintolerans uppstår, men forskare världen över har under lång tid riktat sitt intresse mot bl.a. amning, kostvanor, tidpunkt för glutenintroduktion och geografisk hemvist. I en ny avhandling från Lunds universitet ingår studier som täcker alla dessa aspekter.
Mängden gluten triggar sjukdomen
– Våra resultat pekar på att mängden gluten triggar sjukdomen. Vi har också konstaterat att matvanorna bland barnen vi undersökt varierar mellan länder, och att det finns skäl att närmare analysera betydelsen av denna variation. Fördjupade studier kan kanske bidra till att förklara varför svenska barn utvecklar celiaki tidigare än barn i andra länder, berättar Carin Andrén Aronsson, dietist i diabetes- och celiakistudien TEDDY och doktorand vid Lunds universitet, och fortsätter:
– Tidpunkten för glutenintroduktion verkar däremot inte ha någon större betydelse. Vi gjorde en mycket omfattande studie som bekräftar liknande slutsatser från tidigare mindre studier.
All forskning i hennes avhandling bygger på små barn med förhöjd genetisk risk för celiaki. Några av de viktigaste slutsatserna är:
- Svenska barn som rapporterade ett högt dagligt glutenintag (mer än fem gram) fram till två års ålder hade dubbelt så hög risk att utveckla celiaki jämfört med de barn som åt en mindre mängd. Resultat från samma delstudie visar också att barn med celiaki åt mer gluten
- Risken att utveckla den autoimmunitet som ger upphov till celiaki var störst i Sverige i jämförelse med andra länder i studien (Finland, Tyskland och USA). Resultatet kvarstod efter att ha justerat för några av de viktigaste orsakerna till celiaki (bärare av riskgen, diagnos finns sedan tidigare i familjen samt kön).
- Amning (starttidpunkt/längd), tidpunkt för första intag av fast föda samt typ av kost varierade mellan de undersökta länderna. Europeiska barn introducerades först till potatis- och rotfrukter medan amerikanska barn introducerades först till ris- och rotfrukter. Längden på amningsperioden gick inte att knyta till risken att utveckla celiaki.
- Tidpunkten för introduktion av gluten i kosten är inte en egen, självständig riskfaktor för senare utveckling av glutenintolerans.
Vad skiljer svenska barn från andra barn?
Frågorna kring glutenintolerans fortsätter att sysselsätta Carin Andrén Aronsson efter disputationen.
– Vi kommer att undersöka betydelsen av glutenmängden i en ny, stor studie. Skiljer sig svenska barns glutenintag från barn in andra länder? Vi utökar studien med barn från de övriga deltagarländerna samt ökar uppföljningstiden jämfört med våra tidigare studier, från två till fem år. Vi ska också undersöka om tillskott av probiotika (nyttiga bakterier) i kosten har inverkan på risken att drabbas av celiaki, berättar Carin Andrén Aronsson och fortsätter:
Med mer kunskap om kostens betydelse hoppas jag att det blir möjligt att individanpassa dieten istället för att som idag ha generella kostråd.
Text: Björn Martinsson
Porträttfoto: Pernilla Wästberg
