Mårten Segelmark installerades som professor i njurmedicin den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning.
Kronisk njursjukdom är en folksjukdom, 13–15 procent av befolkningen är drabbad. Kronisk njursjukdom kan vara symtomfri men lömsk, eftersom den ökar risken för komplikationer som plötslig död, stroke, hjärtsvikt, benskörhet, diabetes och dialyskrävande njursvikt. Njursjukdomar möts dock ofta, både inom och utom
vården, av ointresse och nihilism. Det vill jag ändra på. Redan idag finns det mycket vi kan göra och flera njursjukdomar som kan
behandlas. Tidig upptäckt och korrekt behandling av njursjuka är det gemensamma målet för min verksamhet som forskare, lärare och läkare.
Inflammationssjukdomar dominerar som orsak till kronisk njursjukdom hos yngre och medelålders personer. I min forskning fokuserar jag på några speciellt aggressiva former, som kallas snabbt förlöpande glomerulonefriter. Karaktäristiskt för denna sjukdomsgrupp är förekomsten av autoantikroppar, antikroppar som är riktade mot den egna vävnaden. I början studerade jag främst vad antikropparna var riktade mot på molekylär nivå, det vill säga antigenen. Detta bidrog till utveckling av nya diagnosmetoder som idag finns tillgängliga över hela världen. Jag har också deltagit i flera studier för att optimera behandling och utprova nya läkemedel. Just nu leder jag en internationell studie av ett nytt läkemedel baserat på en Lundaupptäckt. Idag är min experimentella forskning inriktad på hur antigenen kommer i kontakt med immunsystemet och varför detta leder till bildning av giftiga antikroppar.
Min hypotes är att det är immunsystemets renhållningsfunktion som fallerar. Då finns det risk för att de delar av immunsystemet som är till för att bekämpa virus aktiveras och istället tar över renhållningsfunktionen. Att jag drar paralleller mellan renhållning och immunsystemet beror säkert på mitt intresse för njurar.
Text: Mårten Segelmark
Från broschyren: ”Professorsinstallation 12 oktober 2018″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona
