Många frisörer drabbas av symptom i luftvägarna. Blekmedel och hårfärger tycks ofta vara orsaken till besvären. Nu undersöks vad som utlöser reaktionerna i kroppen.

Jørn Nielsen är överläkare vid Arbets-och miljömedicinska kliniken. Genom åren har han träffat många frisörer med luftvägsbesvär. Han berättar att de arbetsmedicinska utredningarna utgör ett mödosamt pussel, där resultaten ibland slutar i en rad frågetecken: Vad är frisörerna i verkligheten exponerade för?Varför får de besvär? Är det farligt att fortsätta arbetet? Vilka förbättringar i arbetsmiljön behöver göras?

Blekmedel och hårfärger irriterar

– Vi vet idag att bland annat blekmedel och hårfärger irriterar luftvägarna och kan leda till nästäppa, rinnande näsa ochi en del fall astma hos frisörer, berättar Jørn Nielsen. Däremot vet vi inte exakt vad som utlöser besvären – är det något ämne i de tekniska produkterna? Eller är det något annat som frisörerna utsätts för?

Till hösten påbörjar en forskargrupp vid Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet ett forskningsprojekt som han hoppas ska ge svar på dessa frågor.

– Först när vi vet mer om vad som utlöser reaktionerna i luftvägarna hos dessa patienter kan vi verkligen ge dem råd om hur de ska göra för att undvika besvär, säger Jørn Nielsen. Är det ämnen som ska bytas ut i hårvårdsprodukterna, eller räcker det att ventilationen blir bättre?

Avancerade analyser i exponeringskammare

Forskarna vid Arbets- och miljömedicin i Lund håller nu på att förbereda en studie där man ska låta frisörer arbeta med blekmedel på en peruk i en sluten kammare. De ämnen som frisören andas in när de bleker håret kommer att analyseras. I ett senare skede hoppas Jørn Nielsen att det även ska finnas möjlighet att göra motsvarande studier på hårfärger.

Bild på exponeringskammare vid Lunds universitet: Den experimentella forskningen kring miljöorsakade luftvägssjukdomar sker i en avancerad exponeringskammare. Här kan man på ett mycket kontrollerat sätt exponera försökspersoner för olika luftföroreningar eller andra störningar, och samtidigt mäta hur de reagerar. Man kan mäta hur lungfunktionen förändras under försöksperioden och hur hjärt- och kärlsystemet reagerar. I blodprov eller prov på andra kroppsvätskor som tas under och efter försöksperioden kan man studera hur kroppens försvarssystem aktiveras, och leta efter tidiga tecken på vävnadsskada. Kammaren har hittills mest använts för att studera effekter av små partiklar, bland annat från svetsrök och dieselavgaser, som genereras utanför kammaren och leds in i den. Men kammaren är så rymlig att försökspersonerna också kan göra olika arbetsmoment inne i den. Det ska utnyttjas i frisörstudierna, när frisörerna bleker och färgar peruker med olika slags preparat.

Ny metod att upptäcka hur frisörer påverkas av kemikalier

– Vi vill försöka förstå vad som händer inne i kroppen när frisörerna får besvär i sina luftvägar, berättar Monica Kåredal som är sjukhuskemist.

Genom att analysera prov från nässköljningar kan reaktioner i luftvägarnas slemhinnor undersökas. Före och efter ett arbetsmoment sköljs näsan med koksaltlösning, och därefter analyseras sköljvätskan. På så sätt går det att hitta proteiner som ökar eller minskar i mängd i samband med att frisörerna blir besvärade i sina luftvägar. Förhoppningsvis kan också orsaken till symptomen upptäckas.

Ett problem hittills har varit att analyserna tar lång tid och är dyra att göra. Därför har nu en ny metod utvecklats på Arbets- och miljömedicin som kan mäta ett stort antal på förhand bestämda proteiner som finns i sköljvätskan från näsan. Metoden är baserad på så kallad masspektrometri och anpassad till de proteiner man kan hitta i luftvägarna.

Kan bli viktig screeningmetod

– Med den nya metoden kan vi på ett mycket snabbare och enklare sätt än tidigare mäta över 200 proteiner som finns i de övre luftvägarna, berättar Harriet Mörtstedt som är doktorand och har utarbetat den nya metoden. Vi tror att detta kommer att bli en viktig screeningmetod för oss när vi vill ta reda på varför människor får besvär av sin arbetsmiljö.

Tanken är att metoden inte bara kommer att användas i studierna av frisörernas arbetsmiljö, utan även inom andra områden. Förhoppningen är också att metoden ska kunna användas kliniskt inom några år i samband med utredningar av enskilda patienters besvär.

Text: NINA HULT

Artikeln har tidigare publicerats i Bulletin nr 2/2012 från Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och miljödermatologi (YMD) i Malmö.

Forskningen sker med medel från FAS.