Foto: Colourbox

Att behöva genomgå kompletterande bröstundersökningar efter mammografi, kan väcka både rädsla och ångest och bli en känslomässig berg- och dalbana. Men efter det att kvinnan fått besked om att inga tecken på bröstcancer hittats, mår fortfarande runt en tredjedel psykiskt dåligt upp till ett år efter det att utredningen blivit klar.

Varje år bröstundersöks mer än en halv miljon kvinnor mellan 40-74 år i Sverige genom mammografi. Runt 3 procent av alla kvinnor blir kallade till kompletterande bröstundersökning till följd av fynd i samband med hälsokontrollen. Hos 8 kvinnor av 10 handlar det om en sk falskt positiv mammografisk hälsokontroll – dvs kvinnan frias från misstankar om bröstcancer.

Anetta Bolejko, röntgensjuksköterska vid Verksamhetsområde Bild och Funktion SUS och doktorand på Lunds universitet, har hos nästan 400 kvinnor undersökt hur en sk falskt positiv mammografisk hälsokontroll påverkar kvinnan ur en psykosocial aspekt:

Många ”friade” får ångest

– För de kvinnor som fick göra kompletterande undersökningar och blivit friade från misstankar om bröstcancer, påverkades runt en tredjedel psykosocialt upp till ett år efter utredningen.

Sannolikheten för långsiktiga psykosociala konsekvenser som t ex ångest, nedstämdhet eller sömnproblem var minst dubbelt så hög hos dessa kvinnor jämfört med drygt 400 kvinnor i kontrollgruppen, dvs. kvinnor med normal mammografi. Vissa kvinnor är också extra utsatta för utveckling av psykosociala konsekvenser på sikt:

– Utrikesfödda kvinnor löper högre risk att påverkas känslomässigt. Även kvinnor som är missnöjda med informationen i samband med den kompletterande bröstundersökningen, eller har brist på socialt stöd är en potentiell riskgrupp, säger Anetta Bolejko.

Förebygga oönskade effekter

Hon instämmer i uppfattningen att sjukvården, som erbjuder hälsokontroller med mammografi, bör känna till potentiella sidoeffekter och ta ansvar för att förebygga oönskade effekter av hälsokontroller. Personlig information och kommunikation under utredningen är en viktig stödåtgärd. Kvinnor bör informeras om såväl nyttan som risker med hälsokontroller.

– Socialstyrelsen håller nu på att uppdatera riktlinjerna för hälsokontroller med mammografi där bland annat en tydligare information till kvinnorna eftersträvas, avslutar Anetta Bolejko.

Text: ÅSA HANSDOTTER