Vad gör en epidemiolog och varför kan man ha ont i knäet utan att det syns någon skada på röntgen? Möt Martin Englund, ortopedforskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus; han har nu, i sista minuten, belönats för sina insatser…

Det är lätt att skoja med en forskare inom rörelseorganens sjukdomar och fråga om det går framåt? Men vederbörande kan lika dubbeltydigt svara: Jo, tack jag har två ben till förfogande. Nog skämtat, men Martin Englund är inte bara världsledande expert på knäledsartros.

– Jag har ett forskningsben till och det är registerforskarens. Den inriktningen började jag med för fem år sedan när jag kom hem från studieår i USA där det inte finns samma möjligheter till registerforskning. Sveriges unika regionala och nationella vård- och kvalitetsregister öppnar fantastiska möjligheter att kunna studera sjukdomar på befolkningsnivå, säger Martin Englund.

Och med dessa två yrkesben har Martin Englund kunnat ta sig så bra fram att han bland annat fått utmärkelsen OARSI Clinical Investigator Award 2011, ett stort pris där han är den yngste mottagaren hittills. För säkerhets skull höstar han i år även in det mindre OARSI Young Investigator Award 2012, en utmärkelse där mottagaren inte får ha fyllt 40 vilket Martin Englund klarar med knapp marginal.

Menisken kan numer få vara kvar

Martin Englund får utmärkelserna för sin kliniska systematiska forskning om artros i knäleden och meniskens betydelse. Förr ansågs en skadad menisk vara till men för patienten att ha kvar och den här halvmånformiga broskskivan i knäleden togs rutinmässigt bort. Men Martin Englund har visat att den ofta kan vara helt oskyldig till symtom och på så sätt harmlös att ha kvar. Däremot kan en skadad menisk betyda högre risk för framtida artros.

– Svårigheten för sjukvården ligger i att kunna skilja mellan en symtomgivande meniskskada och vad som är tidiga tecken på artros, säger Martin Englund.

Martin Englund samarbetar med kolleger i främst USA, Australien och Österrike för att undersöka sambandet mellan skadad menisk och artros. Hemmaplattformen är att vara docent och epidemiolog vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. Vad gör då en epidemiolog?

Studier måste planeras rätt

– Den vanligaste missuppfattningen är att det skulle handla om epidemier. Men epidemiologi är en vetenskap inriktad på studier av sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp; det är sjukdomen och inte patienten som står i fokus.

Martin Englund är klinisk epidemiolog vilket bland annat innebär att han tittar särskilt på den forskningsmetodik som används:

– Studier måste planeras rätt. En epidemiolog kan se till att verktygen fungerar för rätt genomförande av speciellt kliniska studier.

Ont och skada hänger inte alltid ihop

Aktuell registerforskning för epidemiologen Martin Englund är bland annat att ta reda på hur vanligt det är att söka vård för ländryggsbesvär eller för artros och vilka som drabbas av sjukdomen. Vid artros bryts ledbrosket ner, och det ger upphov till smärta och svårigheter att röra drabbade leder. Men det är inte alltid smärta och förstörelse av leden hänger ihop, något som artrosforskare Martin Englund ägnat mycken tid åt att studera:

– Röntgen av en knäled kan konstatera fysiska tecken på artros, men patienten märker ingenting medan det omvända också förekommer: Patienten har smärta, men röntgen visar ingenting. Och så finns det så klart patienter med både fysiska karaktäristika och smärtförnimmelser. Frågan är då: Hur ska man definiera artros?

Olika definitionsmöjligheter

Det finns idag inget annat svar än att forskare världen över i sina rapporter själva måste redovisa vad de menar med artros och då göra klart var de står i förhållande till de tre olika definitionsmöjligheter som Martin Englund nämner ovan.

Introducerandet av MR-kameror (MR=magnetisk resonanstomografi) har ytterligare komplicerat bilden:

– MR-undersökningen avslöjar förändringar i brosk och leder tidigare än vad vanlig röntgen kan göra. Och då är frågan vilka av de här förändringarna leder vidare till artros och vilka gör det inte, vilka förändringar är relaterbara till smärta och vilka är det inte, etc.

Helt enkelt: Vilka faktorer står bakom uppkomsten av artros? Vilket leder till: Hur ska artros då bäst definieras? Och så var det inte så enkelt längre.

Hela leden påverkas

-Med MR kan vi även få ut mer när vi tittar på menisken, hur ser den egentligen ut? Med MR hoppas vi kunna besvara fler frågor. Som vilka meniskskador gör ont? Var tredje person mellan 50 och 90 år har någon form av meniskskador och i de flesta fall innebär det inte några problem för bäraren.

Största delen av menisken saknar nerver vilket skulle kunna förklara frånvaron av smärta vid skada här. Men en skada i menisken kan påverka närliggande områden med irritation och besvär som följd.

– Det är viktigt att komma ihåg att vid sjukdomen artros påverkas hela leden, det är bara inte helt klarlagt på vilket sätt, avslutar Martin Englund.

Text : ANNA-MI WENDEL  

Foto: Dreamstime

Artikeln är tidigare publicerad på lumsi.se, 23 maj 2012