– En intressant slutsats av mina intervjuer är att männen inte längre uppfattar det egna våldet som lika alarmerande efter att ha träffat andra som är gjort liknande saker, säger hon.

Hon menar att det finns en paradox i männens beteende; Å ena sidan söker männen hjälp för sitt uppförande, å andra sidan fortsätter de beskriva sig själva som moraliska.

Susanne Boethius försöker förstå hur männen argumenterar, inför sig själva och inför andra:

– En strategi är att lyfta in kvinnan som medskyldig och beskriva våldet som ömsesidigt, säger Susanne Boethius. En annan är att jämföra med andras mycket grövre våld och på så sätt förminska det man själv har gjort.

Susanne Boethius har också analyserat enkätsvar från närmare 200 män som sökt hjälp vid olika mansverksamheter. Många av männen rapporterar ett år efter behandlingen att de inte längre utövar fysiskt våld.

– Många av männen i studien menar att de avsett söka hjälp för sitt beteende tidigare men haft svårt att veta var de skulle vända sig. Männen rapporterar även hur de försökt att synliggöra problematiken i många olika sammanhang men utan att lyckas.