Varje år drabbas drygt 3 800 personer av lungcancer, vilket gör det till den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Trots det har lungcancerforskningen varit starkt eftersatt under lång tid med få effektiva behandlingsmöjligheterna som följd.

– Lyckligtvis håller detta på att ändras. Lungcancerforskningen är på stark frammarsch och det kommer många nya behandlingsmetoder och nya läkemedel, säger cancerforskaren Johan Staaf.

Han är docent vid Avdelningen för Onkologi och Patologi på Lunds universitet, där han tillsammans med onkologen och docenten Maria Planck leder gruppen som specialiserat sig på lungcancer.

Tre viktiga insatser som kan hjälpa patienter

Lungcancergruppen har valt att satsa på tre inriktningar där det krävs insatser för lungcancerpatienter. Den första är tidig diagnostik. Lungcancer ger ofta ganska diffusa symtom vilket leder till att cancern upptäcks sent och är därmed svår att behandla. Här jobbar man därför med att hitta tidiga markörer som skulle kunna spåras med hjälp av enkla blodanalyser.

Den andra inriktningen fokuserar på de patienter som fortfarande går att operera. De utgör ungefär en fjärdedel av dem som får diagnosen lungcancer. Genom att analysera och klassificera den utopererade tumören hoppas forskarna få fram bättre underlag för säkrare prognos och bättre vägledning inför val av behandling.

– Genom olika analyser av en tumörs DNA och RNA profil vill vi kunna skilja ut de patienter som löper större risk att få återfall. Dessa patienter kan behöva en tuffare behandling, t.ex. i form av cellgifter och strålning. Lågriskgruppen kan däremot klara sig med en mildare behandling som ger färre biverkningar, säger Johan Staaf.

Inom den tredje inriktningen jobbar man med insatser som kan förbättra för de återstående tre fjärdedelar som inte går att operera. Dessa patienter har en dålig prognos men med rätt val av behandling till rätt patient går det att uppnå både bättre livskvalitet och längre progressionsfri* överlevnad.

Ny teknik avslöjar mutationer som öppnar för ny behandling

Här kommer en ny teknik kallad ”next generation sequencing”, NGS till stor användning. Den stora fördelen med NGS är att man kan få ut mycket information från lite material på kort tid (läs mer om NGS i faktaruta bredvid).

Eftersom dessa patienter inte kan opereras tar man istället små vävnadsprover som analyseras i mikroskop och för mutationer med hjälp av NGS. Här letar man dels efter kända mutationer som kan kopplas till existerande behandlingar. Patienter med sådana mutationer kan då erbjudas riktad behandling.

– Men det nya är att NGS ger oss så mycket mer information. Ett exempel är att det hos en del lungcancerpatienter hittas mutationer som i första hand kopplas samman med malignt melanom, den mest elakartade formen av hudcancer. Här finns ett registrerat läkemedel som har god effekt på melanompatienter och skulle kunna vara en intressant läkemedelskandidat för behandling av lungcancerpatienter med just den här mutationen.

Läkemedlet är än så länge inte godkänt för användning på lungcancerpatienter i Sverige men lovande resultat finns från fallstudier och utländska cancerinstitut.

Renodlar tidigare hopplös cancergrupp

Två forskningsprojekt ligger Johan Staaf speciellt varmt om hjärtat. Dels ett grundforskningsprojekt som går ut på att hitta behandlingsstrategier för en tidigare närmast hopplös lungcancergrupp med mycket dålig prognos, dels ett som handlar om diagnosticering av s.k. fusionsgener som bidrar till cancercellens överlevnad. Här hoppas han på en klinisk användning kanske redan under nästa år.

Lungcancer delas in i tre stora undergrupper; adenocarcinom, skivepitelcancer och småcellig lungcancer. Förutom dessa tre grupper har man tidigare haft en fjärde ”oklassificerbar” grupp som kallas för storcellig lungcancer med dålig prognos eftersom den inte har kunnat kopplas till några fungerande behandlingar. Men med allt mer avancerade metoder kan forskarna nu renodla denna grupp ytterligare baserat på olika DNA och RNA mönster hos tumörerna.

– Här jobbar vi mycket brett med storskaliga genanalyser, något som har blivit möjligt tack vare t.ex. den nya NGS-tekniken. Vi försöker ta reda på vad som skiljer gruppen storcellig lungcancer från andra lungcancerformer. Vårt mål är bland annat att hitta prognostiska biomarkörer och nya mutationer som skulle kunna utgöra mål för nya behandlingar, säger Johan Staaf.

”Fellimmade” gener kan snart spåras snabbt, enkelt och billigt

Arbetet med storcellig lungcancer befinner sig fortfarande på grundforskningsstadiet men hans andra projekt ligger betydligt närmare en klinisk tillämpning. Det handlar om fusionsgener, dvs. gener som brutits av på ett speciellt ställe och därefter ”limmat ihop sig” med andra gener. Idag finns riktad behandling mot en specifik fusionsgen i lungcancer som ger upphov till ett så kallat onkoprotein som ökar cancercellens överlevnadsförmåga. Hittills har det dock varit svårt och tidsödande att utföra den här typen av screening. En annan begränsning har varit att man fram tills nu bara kunnat screena för en fusionsgen i taget samtidigt som det har kommit rapporter om andra fusionsgener som även dessa kanske skulle kunna behandlas med samma läkemedel.

– Vi använder oss av NGS och andra tekniker för att utveckla metoder för att kunna analysera många sådana fusionsgener samtidigt. På så sätt kan vi hålla kostnaderna för analyserna nere, vi kan jobba med små mängder tumörvävnad och samtidigt ha en kort svarstid.

Johan Staaf hoppas att metoden ska kunna vara kliniskt tillämpar redan under nästa år.

Gång på gång under vår intervju återvänder han också till hur viktigt det är med det täta samarbetet mellan kliniskt arbete och forskning, det som också kallas för translationell forskning. Det öppnar inte bara för ett nytt bredare tänk som möjliggör utveckling av ny diagnostik, utan har även stor betydelse för forskarnas drivkraft.

– Det ger mig en enorm stimulans och motivation att kunna följa enskilda patienter, att kunna se att det vi gör har konkret nytta för dem, säger Johan Staaf.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

* Progressionsfri – utan att sjukdomen fortskrider