– Förut tänkte man att du har dina gener och dem får du dras med, antingen de är gynnsamma eller ogynnsamma. Men nu visar det sig att du själv kan påverka hur ditt genetiska arv yttrar sig, säger diabetesforskaren Charlotte Ling.

Eftersom alla kroppens celler har likadan arvsmassa är det epigenetiken – när olika gener är aktiva eller passiva – som ger cellerna deras olika karaktär. Det är den som åstadkommer de skillnader som gör att t.ex. syncellerna kan ta emot ljus och muskelcellerna kan dra ihop sig.

Denna ”av- och påslagning” av generna kan påverkas av både mat, motion, läkemedel, kemikalier och andra miljöfaktorer. Epigenetik har därför blivit ett viktigt nytt område för bland andra cancer- och blodforskare. Men den forskare vid Lunds universitet som allra mest förknippas med begreppet är nog Charlotte Ling i Malmö.

Hon leder en forskargrupp inom epigenetik och diabetes, som gjort flera uppmärksammade studier av hur livsstilen påverkar våra geners funktion. Störst genomslag fick nyheten om att ett halvårs träning påverkat 7.000 gener hos en grupp lätt överviktiga medelålders män.

– Det skrevs om fynden i alla möjliga tidningar, från Vogue till New York Times och The Economist. Pressmeddelandet var ett tag en av världens mest nedladdade texter i sitt slag, berättar Charlotte Ling.

Epigenetiska förändringar vid typ 2-diabetes

Människan har omkring 25.000 gener, så att 7.000 av dem blivit av- eller påslagna på nya sätt innebär en epigenetisk omdaning i stor skala. Men epigenetiska händelser i mindre skala inträffar hela tiden i olika delar av kroppen. Malmöforskarna har för sin del koncentrerat sig på muskler, bukspottkörtel, fett och lever, som är särskilt berörda av diabetes.

– Vi har kunnat visa att om du har typ 2-diabetes, så har du också epigenetiska förändringar av cellerna i dessa organ, säger Charlotte Ling.

Nästa fråga är vad som är hönan och vad som är ägget, dvs. om de epigenetiska förändringarna är en orsak till sjukdomen eller en följd av den. Svaret verkar vara att de är en orsak. Forskarna har nämligen funnit att även friska personer som är äldre och överviktiga har sådana förändringar, som alltså kan utgöra ett tecken på en begynnande sjukdom.

Inspirerad av väninna

Charlotte Lings intresse för området väcktes av dels en barndomsväninna, dels en spansk forskargrupp.

– Jag hade semester i Bohuslän men kunde inte låta bli att prata jobb med min väninna, som arbetat i Cambridge. När jag berättade för henne om ett fynd av en diabetesgen, så tog hon upp begreppet epigenetik, berättar Charlotte Ling.

– De spanska forskarna vände sig till oss för att få hjälp med en tvillingstudie. Studien visade att enäggstvillingar epigenetiskt sett blir mer och mer olika ju längre de lever. De har ju exakt samma arvsanlag, men lever sällan i exakt samma miljö som vuxna. Deras omgivning och livsstil påverkar därför deras gener på olika sätt.

Återstår att studera vad de epigenetiska förändringarna innebär

Charlotte Lings grupp har nu en mängd data om epigenetiska förändringar vid dia-betes. Nästa steg blir att reda ut vad alla dessa förändringar betyder. Somliga kanske är viktiga, andra inte. Somliga kanske bidrar till sjukdomen, andra utgör ett försvar mot den. Somliga kanske kan påverkas, andra inte. Här finns uppgifter nog för flera års arbete.

Malmöforskarna vill också se om några av de epigenetiska förändringarna kan mätas även i blodet och inte bara i muskler, fett och andra organ. De skulle i så fall kunna användas som biomarkörer som varnar för en eventuell framtida diabetes. Att ta prover från t.ex. bukspottkörteln kan ju aldrig bli rutin, men ett blodprov som visar en persons diabetesrisk skulle kunna ingå i vanliga hälsokontroller.

Går inte längre att bara skylla på generna

Charlotte Ling tycker att vetskapen om att man faktiskt kan påverka sina gener ger ett större eget ansvar.

– Du kan inte bara skylla på dina gener, för du kan faktiskt förändra hur de fungerar. I bästa fall kan detta göra det lättare att få gehör för vikten av att äta rätt och röra på sig, säger hon.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: GUNNAR MENANDER

Foto träning: Dreamstime

Artikeln är tidigare publicerad i LUM