Länge trodde man att nervceller i hjärnan inte kunde förnya sig. Den uppsättning hjärnceller som man föddes med skulle vara livet ut. Numera vet forskarna att det bildas nya nervceller även i den vuxna hjärnan. Mycket tyder på att bildandet av nya nervceller (neurogenesen) har betydelse för minne och inlärning.

Resultat från djurförsök tyder på att neurogenesen är inblandad i både psykiatriska (ångest, depression) som neurodegenerativa sjukdomar (så som Parkinson, Alzheimers). Att förstå hur neurogenesen går till i detalj ökar vår förståelse för olika sjukdomar i hjärnan och kan på sikt leda till bättre behandlingar och kanske även bot.

Kraftfulla molekyler

MikroRNA är en sorts mycket små, men kraftfulla molekyler som tros spela en viktig roll vid regleringen av gener. Hittills finns ungefär tusen olika mikroRNA rapporterade i människa. Forskare i Lund har studerat den specifika molekylen mikroRNA-124 som visat sig spela en viktig roll vid regleringen av neurogenesen i möss.

– Man skulle kunna säga att mikroRNA-124 styr över nervstamcellernas öde, förklarar Johan Jakobsson, forskare vid Molekylär neurogenetik vid Lunds universitet.

En stamcell är en cell som både kan skapa exakta kopior av sig själv men som också kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen. Nervstamceller finns på några specifika ställen i hjärnan och under mognadsprocessen från stamcell till funktionell nervcell vandrar de till ett annat, förutbestämt ställe i hjärnan.

Viktig balans

Johan Jakobssons forskargrupp har visat att om mikroRNA-124 saknas upphör neurogenesen, stamcellerna mognar inte på ett korrekt sätt och det bildas inga funktionella nervceller. Om man istället tillför mikroRNA-124 i för stora mängder vid fel tidpunkt till nervstamcellerna, förlorar dessa sin förmåga att föröka sig som stamceller och även i det här fallet störs neurogenesen. MikroRNA-124 tycks alltså stå för en viktig balans som är avgörande för neurogenesen.

Forskarna har använt sig av ny, unik teknik som man har utvecklat tillsammans med kollegor i Italien och Schweiz. Tekniken gör det möjligt att följa mikroRNA:t i enskilda celler. Lundaforskarna är först med att använda tekniken för att följa mikroRNA i hjärnan hos möss.

Intressant läkemedelskandidat

– Det som överraskade oss mest är att mikroRNA-124 hade en så avgörande betydelse för nervcellernas öde. Det öppnar för nya möjligheter att förstå vissa sjukdomar och gör mikroRNA-124 till en intressant läkemedelskandidat, säger Johan Jakobsson men tillägger:

– Men det är långt dit, säkert minst 10-15 år, så än så länge är det mer science fiction än verklighet.

Diagnostik

Betydligt närmare verkligheten ligger möjligheten att använda mikroRNA i diagnostiskt syfte. Eftersom mikroRNA är en så liten molekyl läcker den ut från hjärnan och kan analyseras i ryggmärgsvätska. Här pågår redan försök i andra laboratorier och man är framför allt intresserad av att se om förändrade halter och mönster av olika mikroRNA kan kopplas till olika sjukdomar i hjärnan. Förhoppningen är att man genom att analysera ett specifikt mikroRNA ska kunna ställa en tidig diagnos, vilket oftast är avgörande för sjukdomens fortsatta förlopp.

– Vår forskargrupp har flera olika projekt kring mikroRNA som löper parallellt. De frågor som vi vill ha fördjupade svar kring är: Vilken roll spelar mikroRNA i hjärnan? Vad är dess mer exakta roll i neurogenesen och i den mogna nervcellen? Hur påverkar detta minnet och inlärningen?

Text: Eva Bartonek Roxå

(Featurebild: Dreamstime)

Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i juli 2012 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.