De dödar bakterier snabbt och effektivt genom att ta sönder deras cellmembran. De är en del av vårt immunsystem och skulle kunna spela en viktig roll i kampen mot bakterier som blivit resistenta mot konventionell antibiotika. Vi pratar om antimikrobiella peptider – små proteiner som dödar.
Vårt immunsystem har till uppgift att skydda oss från bl.a. främmande mikroorganismer som kan orsaka sjukdom. Det är ett komplicerat system bestående av många olika aktörer såsom antikroppar, makrofager, granulocyter och flera andra celltyper som på olika sätt samspelar för att känna igen och oskadliggöra den främmande inkräktaren. Hit räknas även de antimikrobiella peptiderna (AMP).
De bakteriedödande peptiderna upptäcktes redan på 20-talet men föll i glömska då forskningen valde att fokusera på andra delar av immunsystemet. På 80-talet upptäcktes de på nytt och nu kan de få en betydande roll då allt fler bakterier blir resistenta mot konventionell antibiotika.
Finns överallt
Så vitt man vet finns antimikrobiella peptider i alla levande organismer, från däggdjur till insekter, i växter och även mikroorganismer som med hjälp av egna AMP försvarar sig mot andra mikrober. De flesta är mycket små och kallas för peptider men en del kan vara mindre proteiner (se faktaruta).
Hos människan frisätts de i första hand av neutrofiler, en sorts vita blodkroppar, eller produceras i celler som ofta kommer i kontakt med mikroorganismer, dvs. alla slemhinnor. Men troligtvis kan alla celler producera antimikrobiella peptider om behovet skulle uppstå.
Triggar inte resistens
Det är ofta en inflammation eller vävnadsskada som sätter igång frisättningen eller produktionen av olika antimikrobiella peptider, eller kroppens egna antibiotika, som de också kallas. Det finns en mängd olika AMP och merparten av de man känner till dödar bakterier blixtsnabbt genom att tränga in och ta sönder deras cellmembran. Vissa AMP kan även oskadliggöra svampar och membranförsedda virus.
Det som gör AMP extra intressanta är att de inte triggar utvecklingen av resistens hos bakterier i samma omfattning som konventionell antibiotika gör.
– Det beror förmodligen på att de strukturer som de angriper är så viktiga för bakteriens överlevnad att bakterien inte kan ändra för mycket i dessa strukturer. Dessutom är det så att varje peptid har oftast flera angreppspunkter att välja på, vilket gör det svårare för bakterien att försvara sig, säger Ole Sørensen, docent i infektionsmedicin vid Lund universitet.
Försvarssamarbete viktigt
Nackdelen är dock att de antibakteriella peptiderna verkar bara lokalt medan dagens konventionella antibiotika verkar systemiskt, dvs. den transporteras ut och verkar i hela kroppen. De antimikrobiella peptiderna kan därför inte ses som fullvärdiga ersättare till dagens antibiotika men är, trots detta, ändå intressanta.
– Jag tror att kroppens egna peptider kan komma att tjäna som en sorts ”mall” för peptidliknande läkemedel som kommer att kunna användas vid bekämpning av bakterier som blivit resistenta mot vanlig antibiotika, säger Ole Sørensen och fortsätter:
– Men om de antimikrobiella peptiderna ska kunna bli en del i en hållbar strategi för bekämpning av bakterieinfektioner är det viktigt att inte enbart fokuserar på enskilda peptiders funktion. Istället är det viktigt att lära sig hur peptiderna fungerar i samarbete med kroppens övriga försvarssystem, säger Ole Sørensen.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
Läs mer om antimikrobiella peptider
Nedan kan du läsa mer om hans forskning kring salivens läkande effekt och om övrig forskning kring antimikrobiella peptider som bedrivs vid Lunds universitet.
Saliv som vapen mot infektioner
