Varje år upptäcks ca 7000 fall av bröstcancer i Sverige. Idag botar vi dock 85 % av alla bröstcancerfall och från att fokus helt har legat på överlevnad har man nu börjat intressera sig för cancerrehabilitering och livskvalitet. Biverkningarna efter en tuff cancerbehandling kan nämligen vara många.

Karin Johansson är sjukgymnast och blev intresserad av en av cancerbehandlingens biverkningar – lymfödem – när hennes egen moster insjuknade i bröstcancer. Då – i slutet av 80-talet var det en ny massagemetod som gällde som behandling av lymfödem:

– Jag masserade dag ut och dag in och det blev en tröstlös situation där jag till slut började undersöka andra behandlingsalternativ, säger Karin Johansson.

Lymfödem visar sig i en svullnad som uppkommer när lymfvätska samlas i kroppen, ofta i en arm eller ett ben. Det beror oftast på att lymfknutor eller lymfkärl har tagits bort eller skadats i samband med operation eller strålbehandling vid cancer. Lymfödem är oftast en kronisk sjukdom och påverkar därför livskvalitén under hela livet.

Snabb behandling

Karins forskning visar att riskgruppen för lymfödem är de patienter som fått massiv behandling – dvs fått körtlar bortopererade i armhåla samt fått strålning mot samma ställe. Runt 40 % av patienterna i riskgruppen får lymfödem och av dem är det cirka 80 % vars ödem kan hållas på en låg nivå eller rent av försvinna, eftersom man sätter in behandling snabbt.

När ödem tvärt om inte behandlas, förvandlas vätskorna i kroppen till fett och då blir nästa åtgärd kirurgi. Behandling av lymfödem består framförallt av att man bandagerar kroppsdelarna och med hjälp av kompression trycker tillbaka vätskan från vävnaden.

Inaktivitet ohälsosamt

En annan följd av Karins forskning är att man inte längre tror att belastning och tungt jobb, så länge man är i rörelse, förvärrar ödemet:

– Tidigare sa man att man skulle vara rädd om armen och inte bära mer än två liter mjölk och liknande felaktigheter. Studien visar att det är precis tvärt om – inaktivitet är ohälsosamt och det är nyttigt att jobba med sin muskelpump och gärna styrketräna med sunt förnuft.

Nya mätmetoder

För att mäta lymfödem i armen använder man sig av Arkimedes princip – man sticker helt enkelt ner armen i ett kärl med vatten och mäter hur mycket vatten som rinner över. Då kan man jämföra bägge armarna med varandra och även se hur ödemet förändras över tid.

Nu har det kommit ett nytt mätinstrument – en sk MoisterMeter – som liknar en bred penna som man riktar mot ödemområdet och mäter av hur mycket vätska det finns i huden. Denna nya teknik gör att man även kan utöka forskningen till bröstödem – något som av naturliga skäl tidigare varit svårt att mäta.

– Vi ser att problemen med bröstödem är mycket större än vi tidigare trott och därför utökar vi nu forskningen till att innefatta även detta område. 

Text och foto: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, 13 april 2012