Foto: Dreamstime

Artros är en av våra vanligaste kroniska sjukdomar och en av de sjukdomar som orsakar mest problem för människor värden över. Artros angriper ofta knä- och höftlederna i kroppen och bryter ner det stötupptagande brosket som finns där. I många fall är den enda utvägen att den skadade leden, efter en tids sjukdom, opereras bort och ersätts med en protes.

För den som drabbats av artros tar förloppet ofta många år, med successivt ökande smärtor och rörelsesvårigheter. Ofta upptäcks dessutom inte sjukdomen förrän i ett sent stadie, när processen inte längre går att påverka.

Artros spåras med kontrastmedel

För några år sedan utvecklade forskare vid Lunds Universitet, tillsammans med forskare från Harvard Medical School i Boston, en metod för att upptäcka artros i ett väldigt tidigt skede, vilket gör att sjukdomsförloppet kan lindras och i bästa fall fördröjas med många år. Metoden bygger på att man ger patienten ett ofarligt kontrastmedel som tas upp av brosket i en mängd som beror av artrosgraden. Genom en speciell typ av MR-undersökning kan därefter mängden kontrastmedel i brosket mätas och därmed graden av artros uppskattas.

Löser begränsningar

En nackdel med metoden har varit att man med MR-kamerorna bara har kunnat undersöka en begränsad del av brosket, vilket har inneburit att det har varit svårt att få en uppfattning om artrosgraden i hela leden. Det är detta problem som vårt arbete syftar till att lösa genom att ta fram nya mät- och analysverktyg som gör att MR-kameran nu kan undersöka allt brosk i leden samtidigt.

Detta har möjliggjorts genom att vi utvecklat matematiska algoritmer som gör att ojämnheter i de insamlade bilderna kan korrigeras, vilket tidigare har varit ett problem för denna typ av undersökningar. Den förbättrade metoden har testats både på friska och på artrossjuka personer, med resultat som visar att det nu kommer att gå att följa sjukdomen på sätt som tidigare inte varit möjliga.

Nya läkemedel inom kort

Enkel att använda

Det som vår forskargrupp nu arbetar vidare med är att paketera den förbättrade metoden på ett sätt som gör den enkel att använda. Framförallt vill vi göra det möjligt för läkare att använda detta i sin praktik redan idag, men vi vill också att metoden i framtiden ska kunna användas för att utvärdera funktionen hos de kommande läkemedlena.

Därför håller vi bland annat på att ta fram ett datorprogram där läkaren enkelt kan se hur kvalitén på brosket varierar på olika ställen i leden. Därigenom hoppas vi att detta kommer att bli ett viktigt verktyg inom brosk- och leddiagnostik.

Text.: CARL SIVERSSON