I takt med våra allt mer globala resvanor ökar också exponeringen för antibiotikaresistenta bakterier. Utvecklingen oroar Johan Tham som undersökt ämnet i sin avhandling.

Han är forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och arbetar också som infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

– Hittills har vi alltid hittat något bättre antibiotikum att plocka fram ur garderoben, men det kan bli svårare framöver. Varken infektionssjukdomar eller antibiotika är lika heta ämnen inom forskningen som de tidigare varit, menar Johan Tham.

Koppling till utlandsvistelser

Kopplingar mellan att vara bärare av antibiotikaresistenta bakterier och utlandsvistelser har gjorts tidigare inom forskningen. Bland annat har personer som genomgått kirurgiska ingrepp utomlands undersökts.

Den nya avhandlingen förstärker bilden av att länder i Mellanöstern (t.ex. Egypten) samt Indien har problem med vissa typer av antibiotikaresistens.

Johan Tham undersökte resistensen hos bakterier som ingår i en av de vanligaste bakteriegrupperna, Enterobacteriaceae.

E.coli-bakterier

Hit hör bl.a. den välkända E.coli. Bakterierna kan ge upphov till t.ex. blodförgiftning, lunginflammation och urinvägsinfektion som vanligen behandlas med antibiotika. I en del fall handlar det om livshotande tillstånd där antibiotikabehandlingen kan försvåras när alltför stor andel resistenta bakterier är i omlopp.

– Det pågår ständigt något som liknar en evolutionär kamp mellan smittsamma och farliga bakterier som vi vill slå ihjäl och deras förmåga att försvara sig, säger Johan Tham.

Utgångspunkten var patienter som sökte för diarré efter utlandsresor, och fokus var på de som drabbats av särskilt resistenta bakterier som klarar att bryta ner de flesta antibiotika. Dessa bakterier har utvecklat förmågan att tillverka en särskild typ av enzym med beteckningen ESBL (Extended-Spectrum Beta-Lactamases) som bryter ner antibiotika.

Situationen i Sverige undersöktes

Siffrorna visar att ca 50 procent av Mellanöstern-resenärerna hade resistenta tarmbakterier med ESBL, och bland turisterna från Indien var siffran närmare 80 procent. Personer som hade rest i Europa låg på en förhållandevis låg nivå, ca tre procent.

Hög förskrivning av antibiotika kombinerat med sämre vattenkvalitet och livsmedelshygien är troliga orsaker till att de resistenta bakterierna sprids mer i en del länder.

Den svenska förekomsten

I en av avhandlingens studier undersöks den svenska förekomsten av bakterier med ESBL. Dels i sjukhusmiljö, dels i samhället i övrigt. Ökningen var snabbare än väntat enligt Johan Tham.

Noggrann hygien och minskad antibiotikaförskrivning är två nödvändiga delar för att minska utvecklingen av resistens. Och frågan är global:

– Vi reser allt mer och i världen görs ungefär en miljard utrikes flygresor per år, säger Johan Tham.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, 19 september 2012