Individanpassad eller skräddarsydd medicin, på engelska kallad ”personalised medicine” innebär att man försöker skräddarsy läkemedel och behandlingar utifrån den enskilda individens förutsättningar och behov och sjukdomens specifika art. Syftet är att kunna erbjuda effektivare behandling med högre precision och färre biverkningar till varje enskild patient.

Genom att exempelvis analysera en tumörs genetiska sammansättning eller biomarkörer i ett blodprov kan man få detaljerad information om hur just den specifika tumören ska behandlas.

Leta genetiska anlag

Avancerad teknik för genanalyser har gjort det möjligt att snabbt få reda på om man bär på anlag för en genetisk sjukdom. Sådan ny kunskap öppnar ibland upp för möjligheter till förebyggande åtgärder eller till att planera sitt liv på ett annorlunda sätt. Samtidigt kan det vara tungt att få ett sådant besked. Behovet av genetisk vägledning kommer att öka allt eftersom vi kan analysera fler genetiska förändringar.

Högupplösta bilder av kroppen

Lund fick nyligen en ny ”superstark” magnetkamera. Den kommer att ge forskare och läkare möjlighet att studera strukturer i kroppen på ett mycket mer detaljerat sätt än förut. Till exempel kommer forskarna att kunna studera hjärnan med mycket högre upplösning, något som öppnar för bättre förståelse av orsakerna till bland annat Alzheimers sjukdom.

Nya tekniker för alltid med sig stora förväntningar, ibland allt för stora. Det är viktigt att inte glömma de enkla och effektiva sätten att ställa en diagnos. I akuta lägen, då tiden är oerhört knapp kan den erfarna kliniska blicken vara helt avgörande. Ibland kan det också vara viktigare att göra några enkla undersökningar och upprepa dem ofta, istället för avancerade undersökningar vid ett enda tillfälle.

Det etiska perspektivet

Den individanpassade medicinen är inte heller problemfri ur ett etiskt perspektiv. Den bygger på forskning som genererar enorma mängder data om enskilda personer, information som sedan lagras i stora biobanker. Det ställer stora krav på säker datalagring. Och hur kommer all den kunskap vi får om vår genetik att påverka finansieringen av den svenska sjukvården? Om vi i framtiden kan förutsäga vem som kommer att bli sjuk, är det då rimligt att alla bidrar med lika mycket till sjukvården? Det finns all anledning att diskutera de nya teknikerna i ett större samhällsperspektiv.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Bild DNA: Colourbox