Blodtransfusioner är livsviktiga, men tillgången på blod är långt mindre än behovet. Därför arbetar forskare världen över med att hitta alternativ.

– Vi är rätt långt framme på området här i Lund, säger Johan Flygare från Medicinska fakulteten, som samman med LTH ordnar en internationell konferens om framtidens blodersättningsmedel efter midsommar.

Johan Flygares forskning handlar om att omvandla hudceller till att bli röda blodkroppar, de celler som har i uppgift att transportera syre till kroppens alla organ. Hela 20 miljarder nya röda blodkroppar dör och nyskapas varje dygn. Vid en olycka eller en stor operation kan patienten behöva ett stort tillskott av röda blodkroppar.

– Vi har lyckats förstå det genetiska program som bestämmer att en cell ska bli en röd blodkropp. På så sätt har vi kunnat omprogrammera hudceller från möss till att bli blodceller på bara fem dagar. Nu ska vi snart gå vidare till mänskliga celler, förklarar Johan Flygare.

Hoppas kunna lagra röda blodkroppar

Hans kollega på Avdelningen för molekylärmedicin och genterapi, Kenichi Miharada, har en annan inriktning. Han vill hitta ett sätt att massproducera och lagra röda blodkroppar i ett halvvägs utvecklat skede, så att de kan tas fram och ”göras färdiga” när det behövs. Tekniken skulle kunna hjälpa patienter med sällsynta blodgrupper, som kunde lagra sitt eget blod inför för framtida behov och slippa det svåra sökandet efter lämpliga donatorer.

Inuti de röda blodkropparna finns hemoglobin, det protein som ansvarar för de röda blodkropparnas syretransporter. Hemoglobin kan tillverkas på konstgjort vis med hjälp av bakterier, men att ersätta blodtransfusioner med transfusioner av sådant hemoglobin är inte riskfritt.

– Detta hemoglobin blir snabbt oxiderat. Man skulle kunna säga att det ”rostar”, vilket leder till inflammationer, säger Leif Bülow från Avdelningen för tillämpad biokemi.

Utvinner hemoglobin ur sockerbetor

Han har funnit ett sätt att utvinna hemoglobin ur sockerbetor, där proteinet finns i en ”rostfri” form.

– Mänskligt hemoglobin håller sig bara en halvtimma innan det börjar oxideras. Hemoglobin ur betor däremot håller i flera dagar, och skulle därför bli mycket lättare att hantera. Alla ambulanser kunde t.ex. ha ett förråd av hemoglobin, så att en skadad patient fick ett tillskott redan på väg till sjukhuset, menar Leif Bülow.

Konferensen i Lund har tre teman. Produktion av röda blodkroppar är det första, produktion av blodersättningsmedel som hemoglobin det andra. Det tredje är de skador som hemoglobin ställer till med i fel sammanhang, och hur dessa kan förebyggas och motverkas.

Medarrangörer för konferensen är även Bo Åkerström och Magnus Gram från Avdelningen för infektionsmedicin. De arbetar bl.a. med att hitta ett nytt sätt att upptäcka och behandla havandeskapsförgiftning, som bl.a. anses bero på att hemoglobin från fostret läckt över till mammans blodkärl. Sjukdomen är ett stort problem i tredje världen, där den orsakar många dödsfall.

Text: INGELA BJÖRCK
Foto: Dreamstime

Nyhet från Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet. 15 juni 2015.