TEMA TANDHÄLSA: Det tar i snitt mer än åtta år från det att en kariesskada börjar synas tills det uppstått ett hål som måste lagas. Idag får den vuxna befolkningen i Sverige ungefär tre miljoner lagningar varje år. Dan Ericson, övertandläkare och professor i cariologi vid Malmö högskola, har studerat karies och dess bromsmedicin fluor. Han vet hur vi kan vända trenden.
Sett över hela befolkningen har vi i Sverige en rätt bra kontroll på karies. Däremot finns det individer med större mottaglighet som utvecklar mer sjukdom. Men motorn i karies är sockret. Allt som vi stoppar i munnen med socker orsakar jubel i våra belöningssystem i hjärnan. Men inte i resten av kroppen.
– Vi behöver prata om konsekvenserna av socker – för hela kroppen. Men för en tandläkare kan det vara enklare att säga till patienter att ”du har en förhöjd risk för karies, skölj med fluor” än att ta reda på patientens sockerintag och visa exakt vad och hur minskning bör ske, säger Dan Ericson.
Men trots att vi så väl känner till de negativa konsekvenserna av sockret, har vi svårt att ändra vårt ätbeteende, konstaterar Dan Ericson:
– Det verkar som att det ofta är enklare att tillföra en medicin än att ta bort något som är gott. Kanske är det därför vi inte fokuserat så mycket på sockret, utan mer på att tillföra fluor?
Vi har alla syrabildande bakterier i munnen. En del av dessa bildar syra i stora mängder, det är en del av deras överlevnadsstrategi för att undvika att bli förgiftade av sockret. Syran löser upp tandsubstansen och då kan karies uppstå. Till viss del kan vår saliv balansera processen, eftersom den innehåller mineraler som kan reparera en tidig skada och neutralisera syra.
Fluor reparerar och förebygger karies
Och visst, man kan kompensera sockrets påverkan på tänderna med fluor – till viss del. Fluor kan både förebygga och till och med stoppa upp kariesprocessen.
– Experiment har visat att om man använder fluortandkräm två gånger om dagen, kan tänder utsättas för sockersköljning fem gånger utan att ta skada, säger Dan Ericson.
Utan fluor klarar tänderna bara socker en enda gång.
– Antingen så kan vi äta socker, gå upp i vikt och bli glada av sockret – och skydda våra tänder med fluor. Eller så kan vi skippa sockret helt, hålla vikten och må bättre, säger Dan Ericson.
Ibland hörs röster om att fluor är skadligt, något som lett till att en del väljer bort tandkrämer med fluor. Finns det anledning att vara orolig för att använda fluortandkräm?
– Det finns inga belägg för att vår hälsa skulle påverkas negativt av fluor i tandkräm. Möjligtvis finns det en koppling till vita fläckar på tänderna om man får i sig för mycket fluor då tänderna bildas. Men vill man inte använda fluor finns alltid alternativet att utesluta sockret. Att utesluta socker det allra bästa, för hela kroppen, säger Dan Ericson.
Genetikens roll vid karies
Det finns också genetiska orsaker till karies. Redan i Vipeholmsundersökningen såg man en grupp individer som, trots att de fick en massa socker sig itvingat, inte utvecklade karies. Och likadant finns det individer som är mycket mottagliga för karies. Det här är något som intresserat forskarna vid Malmö högskola:
– Här tror vi att värden, alltså individen, förutom aktiviteter hos bakterierna i munnen, har betydelse. Vår hypotes är att det är gener relaterade till immunförsvaret som påverkar detta: alltså vilka antikroppar du eller jag har i saliven.
Bästa lagningen den som inte behövs
I Sverige görs det runt 3 miljoner fyllningar årligen på den vuxna delen av befolkningen.
– Fyllningarna är inte på något sätt permanenta utan fungerar en begränsad tid. Efter 8-12 år behöver man göra om hälften av fyllningarna. Anledningen är ny kariesskada vid sidan om fyllningen eller att fyllningen går sönder.
Dan Ericson menar att vi är tvungna att acceptera en begränsad överlevnad av fyllningar, om vi inte behandlar själva kariessjukdomen så att vi kan slippa göra fyllningar över huvud taget.
Hur lång tid tar det att utveckla ett hål?
– Det beror på i det enskilda fallet – hur ofta vi äter socker, vilken bakterieflora vi har, hur mottagliga vi är och hur mycket fluor som vi använder. Den tidiga kariesskadan i emaljen kan ses på röntgenbilden och i munnen. Den tidiga skadan har ett ganska intakt ytskikt och kan stoppas upp och till och med delvis ”läkas ut”.
I snitt tar det åtta år innan skadan ens tagit sig igenom emaljen. Vi har alltså gott om tid på oss att stoppa upp en tidig skada efter diagnos. Förr lagade tandläkarna begynnande karies så fort de syntes på röntgen. Så gör man inte längre, eftersom vi nu vet att fyllningar inte överlever i evig tid.
– Då är det bättre att försöka stoppa utvecklingen av den tidiga skadan. När man lagar en tand första gången är det dessutom stor risk att granntanden får små skador av borren. I Danmark har man visat att sådana skador förekommer i de allra flesta fall och att de medför att granntanden lättare får karies och behöver lagas, säger Dan Ericson.
Prövar ny metod mot onödiga tandskador
Går det att skydd granntanden? Det är något Dan Ericson och hans kollegor nu studerar. De har konstruerat en plåtbit som man kan sätta mellan tänderna vid lagning. På så sätt hoppas man att tanden intill den som lagas inte ska skadas, utan att plåten istället får ta stryk.
– Vi ska nu undersöka om det fungerar. Hypotesen är att ett sådant skydd förhindrar skador och karies.
Så påverkas saliven av probiotika
Forskare har under senare år intresserat sig allt mer för probiotikans påverkan på immunförsvaret, och hur vår bakterieflora påverkas om vi tillför probiotika i tabletter eller i drycker. Probiotika påverkar munnens bakterieflora, och vissa probiotiska stamma kan minska de syrabildande bakterierna. Hur kan det komma sig?
– Vi har tillsammans med danska forskare tittat på vad som händer med salivantikropparna när man äter probiotika. Och det verkar som att de ökar när man äter probiotika och det kan vara en delförklaring, säger Dan Ericson.
Teorin om att probiotika skulle stimulera immunsystemet verkar stämma. Men forskarna har också sett att detta inte sker hos alla individer.
– De som har mätbara probiotiska bakterier i saliven, de påverkas och får en förändring i sitt immunförsvar. Antalet antikroppar i saliven ökar. Hur detta går till kräver mer forskning.
Och förmodligen är det så enkelt att ökningen sker hos de individer som har bakterierna, konstaterar Dan Ericson.
– Det som ska till nu är att hitta markörer, så att vi kan individualisera kariesbehandling. Vi behöver komma framåt när det gäller att påverka människor att förändra sitt beteende – det är något som gäller både vid folksjukdomar som diabetes, karies och tandlossning. Vi kan rikta behandlingar mot vissa bakterier, men vi vet inte riktigt vilka vi ska välja och vilken effekt det får på normalfloran. Så det finns många svar att söka.
Text: TOVE SMEDS
Bild tänder: iStock.com/Ridofranz
