Pulmonell hypertension innebär att blodtrycket i lungkärlen är förhöjt. Det finns flera orsaker till sjukdomen. Den vanligaste är vänstersidig hjärtsvikt som innebär att blodet stockar sig bakåt genom lungcirkulationen och höjer trycket i lungkärlen. Andra orsaker till ett förhöjt tryck kan exempelvis vara KOL eller kroniska lungembolier.

– Men det är sällan som patienter med hjärtsvikt eller lungsjukdom utvecklar en så uttalad pulmonell hypertension som vid PAH, säger David Kylhammar.

PAH är alltså en betydligt allvarligare variant av sjukdomen som obehandlad kan leda till död inom ett till tre år beroende på den bakomliggande orsaken. I början av sjukdomsförloppet är patientens symtom ofta ospecifika vilket ökar risken för att diagnosen fördröjs. Patienterna kan exempelvis klaga på andfåddhet och trötthet.

– Det kan gå många vändor innan patienterna remitteras till en kardiolog och får genomgå en hemodynamisk utredning. Det är ett problem eftersom det är viktigt att starta behandlingen så tidigt som möjligt.

David Kylhammars och Göran Rådegrans forskning syftar till att klargöra mekanismer som reglerar tryck och motstånd i lungcirkulationen.

Framöver ska de också försöka identifiera specifika biomarkörer i blodet hos patienter med pulmonell hypertension. Materialet utgörs av blod som sedan i september 2011 samlas in från patienter som genomgår en hjärtkatetrisering. Proverna lagras i en lokal biobank. Det handlar om patienter som utreds och behandlas för PAH eller uttalad hjärtsvikt. Även hjärttransplanterade patienter ingår i materialet.

– Det samlas in prover både före och efter diagnostillfället när de står på behandling, säger David Kylhammar.
I projektet kommer olika biomarkörer att undersökas i plasma.

– Det är spännande då vi nu går från experimentella studier till en patientnära klinisk forskning.

Om projektet är framgångsrikt skulle det kunna innebära att diagnosen PAH i framtiden kan ställas med hjälp av ett blodprov. Förutom att det skulle påskynda diagnosen finns det också en förhoppning om att behandlingseffekten ska kunna utvärderas med proven.

– Ytterligare en tanke är att vi kanske kan förutse vilka behandlingar som passar den enskilde patienten. Det är inte alla patienter som svarar på de behandlingar som står till buds och då förlorar vi dyrbar tid på vägen när vi provar ut dem, säger David Kylhammar som hoppas komma igång med projektet senare i år.