Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Att få för många mediciner kan få motsatt verkan.
På äldreboenden i Sverige är två tredjedelar av de boende ordinerade tio eller fler läkemedel. I många fall ersätter mediciner stimulerande samtal och fysisk aktivitet.
Robert Rydbeck, överläkare på Kognitiv medicin på Skånes universitetssjukhus i Lund, liknar övermedicinering av äldre vid en tidvattensvåg som långsamt ökat.
– Vi lever alla med en press att alltid göra det bästa mot varje enskild åkomma vare sig vi är läkare, sjuksköterskor eller anhöriga, säger han.
Många sjukdomar – många läkemedel
Var och en av dessa åkommor har sin egen sjukdomsbild och äldre människor har ofta många sjukdomar samtidigt. Medicinska beslut staplas på varandra i största välmening.
Fler än nio av tio av de boende inom svensk äldrevård får sömnmedel, lugnande medel eller antidepressiva mediciner som kan utlösa förvirringstillstånd.
Med flera läkemedel ökar risken för biverkningar och risken förstärks ju fler mediciner du tar. Och medan det kan vara möjligt att förutsäga hur två läkemedel påverkar eller motverkar varandra är kunskapen om vad som händer den som tar det flerdubbla närmast obefintlig.
Dessutom ökar risken att patienten utesluter flera, kanske nödvändiga mediciner om antalet ordinationer är för stort.
Olämplig läkemedelsbehandling tros vara orsaken upptill 30 procent av alla sjukvårdsbesök som görs av personer som är äldre än 65 år. Risken ökar fyrfaldigt om du samtidigt är kvinna och tar fler än fyra preparat ur olika läkemedelsgrupper.
Mönstret är detsamma i hela västvärlden
– Men trots att vi har världens äldsta befolkning har Sverige lägre kostnader för farmaka per individ än länder som Finland och Danmark, så man kan inte säga att vi är extremt läkemedelsbenägna, påpekar Robert Rydbeck (se faktaruta).
Därtill kommer dock alla de naturläkemedel som vi stoppar i oss och som även de kan motverka annan medicinering. Men medan medicinerna emellanåt förskrivs frikostigt är tid en bristvara i äldrevården.
– Ökad fysisk aktivitet fungerar ofta mot en lindrig depression. Ångest kan dämpas med samtal. Men personalbristen på våra äldreboenden, särskilt nattetid, motverkar denna typ av terapi, säger Rydbeck.
Befogad debatt om övermedicinering
Samtidigt är den officiella inställningen att läkemedelsbehandling inte får vara en ersättning för bristande resurser i sjukvård och omsorg.
– Vi måste kvitta läkemedel mot tid. Det finns ofta en logik i den äldres oro i form av språksvårighet, bristande förståelse eller ont i en tand.
Det är nämligen inte läkemedelskompetens som saknas.
– När det gäller denna är distriktsläkarna den allra bästa resursen. De ansvarar ofta för alla terapier och kan utifrån en personlig kännedom om individen se alla biverkningarna, understryker Robert Rydbeck.
Det hindrar inte att debatten om övermedicinering och alternativ till denna är starkt befogad.
– Vi måste vi ständigt sovra i behandlingarna. Går ett orosproblem att lösa med strukturerad omvårdnad så bör man börja pröva med det. Var och en kan tänka efter vad vi anser är rimligt för oss själva, vad vi behöver av allt som sjukvården erbjuder. Jag kan inte säga att det är lätt att minska på något men vi har en god debatt om saken.
Text: PER LÄNGBY
