Foto: Dreamstime
Sedan den 1 april finns Hälsoenheten både i Malmö och i Lund.
– Med detta har SUS tagit ett stort steg framåt som ett hälsofrämjande sjukhus, säger Carin Molin, processledare för Hälsofrämjande sjukhus på staben för forskning och utveckling.
Alla sjukhus inom Region Skåne är sedan flera år tillbaka med i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS. Det innebär att sjukvården, förutom att behandla sjukdomar, förbundit sig att arbeta med hälsofrämjande åtgärder. Konkret handlar det om att hjälpa patienter att förändra levnadsvanor som ökar risken för sjukdom eller förbättrar behandlingseffekten.
– På Hälsoenheten finns det specialistkompetens dit alla kliniker och mottagningar kan skicka patienter som behöver extra stöd för att sluta röka eller komma igång med fysisk aktivitet, säger Carin Molin.
Förmynderi?
Samtidigt som allt fler studier visar på ett tydligt samband mellan levnadsvanor och sjukdom, hörs kritik från viss vårdpersonal som menar att de ägnar sig åt en form av förmynderi genom att ta upp dessa frågor med patienterna. Carin Molin har en annan syn på frågorna.
– Som patient vill jag veta vad jag kan göra för att få bästa möjliga behandlingsresultat. Då är det varken etiskt eller respektfullt att inte ta upp frågor om exempelvis tobak och fysisk aktivitet när vi vet att det påverkar behandlingsresultatet.
Levnadsvanor påverkar behandlingsresultat
Rökfrihet i samband med operation är ett konkret exempel på en hälsofrämjande åtgärd där vetenskapliga studier har visat på omedelbara resultat i form av kortare vårdtider och bättre behandlingsresultat. Carin Molin menar att fler kliniker borde införa rökstopp som en del av de preoperativa förberedelserna och ta hjälp av Hälsoenheten eller rökavvänjningsenheten inom division kirurgi för att få sina patienter rökfria i de fall där det behövs.
Mottagningar får ersättning
Sedan 2008 pågår det ett projekt inom Region Skåne som innebär att öppenvårdsmottagningarna på SUS ersätts ekonomiskt om de pratar levnadsvanor med sina patienter och om samtalen leder till att patienterna tar beslut om att förändra en levnadsvana. Under förra året kunde mottagningarna ha kvitterat ut totalt 9,7 miljoner kronor, men regionen behövde bara betala ut 1,6 miljoner kronor. Det innebär att SUS har gått miste om 8 miljoner kronor.
Även i år kan SUS hämta in nästan tio miljoner kronor, men då krävs det en ordentlig satsning på rutiner kring hälsosamtal.
– Målet för i år är att få in alla pengarna, men pengarna är bara en delvinst. Vi får inte glömma bort att vi gör det för patienterna.
Naturlig del av vården
I framtiden hoppas Carin Molin att hälsosamtalen ska ingå som en naturlig del av vården och inte bli ett parallellt spår som kräver extra resurser av en redan pressad sjukvårdspersonal. Därför är det viktigt att skapa enkla rutiner kring detta menar hon.
– Hur arbetet i praktiken ska gå till behöver diskuteras på avdelningarna för att få fram en struktur som gör att vi blir bättre på att prata hälsa med våra patienter.
Till hösten kommer Socialstyrelsen ut med nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Carin Molin menar att riktlinjerna ska bli ett effektivt stöd för vårdpersonalen i deras hälsofrämjande arbete.
Text och foto: SET MATTSSON
Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, 19 maj 2011