EU satsar på utveckling av nya antibiotika i ett samarbetsprojekt mellan offentliga och privata aktörer och antibiotikaresistensen hamnar på dagordningen då världens ledare möts på G8-mötet i juni i år.

Så visst verkar det hända saker men är det tillräckligt, vad innebär det i praktiken och hur kan jag som enskild individ bidra?

Aktuellt om vetenskap & hälsa har träffat Eva Melander, överläkare och ordförande för Strama Skåne.

Spridningen sker både i samhället, bl.a. genom ökat internationellt resande, och inom vården. Miljöer som sjukhus, dagis och äldreboenden där det vistas många individer med outvecklat eller nedsatt immunförsvar och många som fått antibiotika gynnar resistensutvecklingen. Samhällsorganisationen spelar också stor roll i sammanhanget. Globalt utgör t.ex. dåligt fungerande eller total avsaknad av vattenrening och avlopp ett stort problem.

Det behövs ett nytt tänk…

Men även om vi drar ner på antibiotikaanvändningen och satsar kraftfullt på förebyggande åtgärder mot spridning av infektioner kommer vi att behöva nya läkemedel mot bakterieinfektioner. Det behövs ett nytt tänk men tyvärr har inga nya antibiotika som bygger på helt nya mekanismer forskats fram under de senaste 20 till 30 åren.

Olika alternativ provas men hittills har inget visat sig vara ett långsiktigt hållbart alternativ. Dels beror det på vetenskapliga svårigheter men också på att läkemedelsutveckling är en oerhört kostsam process och läkemedelsindustrin har på senare tid inte velat satsa på antibiotikautveckling på grund av dålig lönsamhet.

…och ett annat finansieringssystem

– Det är mer lönsamt att ta fram läkemedel mot livslånga sjukdomar. Antibiotika är tänkt att användas under en kort behandlingsperiod varefter patienten blir frisk. Detta, tillsammans med nya rekommendationer om restriktiv användning gör att det inte håller ekonomiskt. Dessutom är ju risken stor att bakterierna snabbt blir resistenta och läkemedlet därmed overksamt.

Eva Melander menar att det behövs ett annat finansieringssystem. Den Uppsalabaserade, internationella organisationen ReAct (Action on Antibiotic Resistance) med svensken Otto Cars i spetsen, har länge lobbat inom EU och WHO för att hitta en ny finansieringsmodell och vissa mindre framsteg har gjorts.

Under tiden

Under tiden, på hemmaplan jobbar Strama bl.a. med att sprida information om antibiotikaresistens och om smittförebyggande åtgärder.

– Vi pratar med media, sprider informationsmaterial och driver olika kampanjer, bl.a. riktade mot småbarnsföräldrar och förskolelärare, för att nå grupper där infektionsspridningen är som störst. Men det är minst lika viktigt att sprida kunskap om grundläggande hygienåtgärder bland personal inom sjukvård och äldreboende, att hjälpa till att upprätta bättre arbetsrutiner som minskar risken för att sprida smitta, säger Eva Melander.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ 

Foto: ROGER LUNDHOLM