Prognoser som handlar om liv eller död måste baseras på flera oberoende metoder för maximal säkerhet. Analyser av biomarkörer i enkla blodprov eller andra kroppsvätskor, kan bidra med värdefull information till en säkrare och snabbare prognos efter hjärtstopp.

– Idag är vi duktiga på att ställa rätt prognos efter ungefär fyra till fem dygn. Men vi söker verktyg som gör det möjligt att ställa en tydlig prognos redan under första dygnet, säger Martin Annborn, intensivvårdsläkare vid Skånes universitetssjukhus och forskarstuderande vid Lunds universitet.

Det är i huvudsak tre olika grupper av biomarkörer som är intressanta för prognostisering vid hjärtstopp: hjärnmarkörer, hjärtmarkörer och stressmarkörer. En viktig hjärnmarkör är neurospecifikt enolas, NSE, ett enzym som finns i hjärncellerna och som läcker ut när de dör. Höga halter av NSE i blodet är därför förknippat med dålig prognos.

Studerar hjärt- och stressmarkörer

Martin Annborn forskar på de två senare grupperna. Hjärtmarkörerna ger information om själva hjärtskadan. Intressanta stressmarkörer är bl.a. procalcitonin, en inflammationsmarkör, och copeptin, ett stresshormon, som båda frisätts och ökar i blodet tidigt efter ett hjärtstopp.

Markörerna används för att uppskatta tiden som patienten varit utan blodcirkulation. Den tiden i sig är nämligen en viktig prognostisk faktor. Höga halter av stresshormoner innebär oftast lång tid utan cirkulation och därmed dålig prognos. Till skillnad från EEG, mätning av hjärnans elektriska aktivitet, är biomarkörer enkla och billiga att arbeta med.

– Det är enkelt att arbeta med blodprov men alla biomarkörer har sina fallgropar. De måste därför alltid användas tillsammans med andra undersökningar vid prognostisering. Man kan inte enbart lita på ett blodprov vid så viktiga beslut, säger Martin Annborn.

Kombinationer av biomarkörer ger mer information

Nästa steg i Martin Annborns forskning är att studera olika kombinationer av biomarkörer. Det är det som kommer att vara ledande i framtiden, att kunna kombinera minst två markörer som ger mer omfattande och säkrare information.

– Önskescenariot är att hitta två biomarkörer som tillsammans både kan förutsäga när det kommer att gå bra eller när det kommer att gå dåligt med stor sannolikhet. Dagens markörer kan oftast bara förutsäga det ena.

Patienternas prover  samlas i en biobank

Arbetet med att hitta nya biomarkörer bygger på att patienternas prover kan samlas i en biobank. Efter godkännande från etikprövningsnämnden började forskarna nyligen samla in blodprover från patienter som drabbats av hjärtstopp. Proverna förvaras i avancerade frysar på det nya Regionala biobankscentrum på Medicon Village i Lund och kommer så småningom, när tillräckligt många prover har samlats in, börja analyseras i jakten på intressanta biomarkörer.

På sikt vill man även inkludera patienter som drabbats av sepsis, blodförgiftning, och så småningom prov från alla patienter som vårdats på intensivvården i Region Skåne. En sådan biobank kan användas för att söka både genetiska och prognostiska markörer av olika slag.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Roger Lundholm

*Biomarkör: en biologisk substans som används för att visa på förekomsten av ett visst ämne eller ett specifikt biologiskt tillstånd.