Proteinerna i vårt blod speglar hur våra organ mår och genom att kartlägga förändringar i blodet skulle det gå att upptäcka om det uppstår skador på olika organ, vilket kan ske bland annat vid sepsis. Nu har Lundaforskare tagit fram en atlas över vilka proteiner som finns i blodet och kartlagt vilka organ de kommer från.
Modern teknik har gjort det möjligt att samtidigt mäta nivåerna på hundratals av de proteiner som finns i vårt blod. Johan Malmström är professor vid Lunds universitet och har tillsammans med sina kollegor använt sig av en avancerad masspektrometriutrustning, som kan liknas vid en oerhört noggrann våg. Med hjälp av denna utrustning har de identifierat vilka organ proteinerna kommer ifrån och hur mycket som finns av olika proteiner i blodet. Nivåer vilket också forskarna sett när de studerat sepsis i möss.
Dramatiska ändringar
Enligt Johan Malmström skiljer sig sepsis från många andra sjukdomar på så vis att det uppstår så dramatiska förändringar i blodets sammansättning.
– Vi ser att olika proteiner försvinner, minskar, eller rent av ökar vid sepsis – av skäl vi ännu inte förstår. Det är intressant, men mer forskning behövs.
Möjligheten att få en bild av hur organen mår kan i framtiden få betydelse när man ska diagnosticera sepsisförloppet. Men masspektrometriutrustningen är dyr, vilket gör att man idag i första hand använder den i forskningen om sepsis.
– Det kan förekomma flera gram av ett specifikt protein i blodet, men även så lite som ett milligram. Det ställer stora krav på maskinen eftersom allt detta mäts på en och samma gång. Man kan säga att masspektrometri är som att mäta kyrktorn och enkronor på samma våg, säger Johan Malmström.
Fördelen är att tekniken gör det möjligt att upptäcka skador på flera organ i samma mätning.
– Vi undersöker inte bara ett protein i taget – vi letar efter alla 10 000 proteiner vi känner från kroppens olika organ, vid varje mätning. Därefter räknar vi ut om det finns proteiner som kan användas för att förutsäga sepsis eller organskador.
Varför skadas njuren?
Eftersom njuren är ett organ som ofta blir skadat vid sepsis, intresserar sig forskargruppen nu för att ta reda på vad som driver just detta.
– Om vi lyckas kartlägga vilka proteiner som utsöndras vid en njurskada vid sepsis, kanske vi kan få idéer för vilka mekanismer som driver förloppet. Det kan i sin tur ge idéer till nya läkemedel vi kan behöva utveckla, säger Johan Malmström.
Återvända till gamla behandlingar
Idag betraktas sepsis på många sätt som en enda sjukdom, men Johan Malmström undersöker också om det går att dela in patienterna i undergrupper.
– Lyckas vi identifiera undergrupper kan man dels testa nya behandlingar och se vilka som blir hjälpta, dels återvända till och undersöka gamla behandlingar som inte har fungerat på en större population men skulle kanske kunna fungera på en undergrupp.
Lär dig känna igen symtom vid sepsis
Text: TOVE SMEDS
