Den digitala kommunikationsteknologin har gjort det möjligt för många arbetstagare att på ett friare sätt disponera sitt arbete. För många har den ökade flexibiliteten blivit en förutsättning för att klara av livspusslet, samtidigt som ohälsotalen ökar och allt fler känner sig stressade. Så vad är det som inte stämmer?
Vad som påverkar hur stressade vi känner oss på jobbet brukar förklaras med Karaseks & Theorells krav-kontrollmodell. Den säger att ökade krav inte behöver innebära ohälsa i arbetslivet så länge de ökade kraven kan mötas av ökad egenkontroll. Men på 1990-talet började en annan verklighet träda fram. Samtidigt som vi fick platta organisationer* med ökade möjligheter att styra vår arbetstid och planera vårt arbete så blev utbrändhet en ny och allt vanligare diagnos.
– Det var något som inte stämde, antingen var det fel på Karaseks & Theorells modell eller så hade inte arbetet blivit friare. Jag blev intresserad av frågan och det blev ingången till mitt avhandlingsarbete, säger Calle Rosengren, universitetslektor och arbetsmiljöforskare vid Institutionen för designvetenskaper, Lunds tekniska högskola.
Ett delprojekt i hans avhandlingsarbete var att intervjua arbetsledare inom vården som hade fått förtroendearbetstid. Merparten av arbetsledarna upplevde inte alls större frihet i sitt arbete utan kände sig tvärtom mer pressade. Flera uttryckte det som att den enda friheten de hade fått var friheten att ta med jobbet hem. Många önskade tillbaka flexklockan.
– För mig blev det tydligt att det inte räckte med att titta på anställningsvillkoren utan att vi även behövde studera de normer som finns på olika arbetsplatser.
Synlig på jobbet – flexibel på fritiden
Före internet var de flesta arbeten knutna till en fysisk plats och arbetet mättes i tid. Normen föreskrev att vi skulle befinna oss på arbetsplatsen mellan bestämda klockslag. Internet öppnade upp för en ny flexibilitet där vi blev mer fria att välja när och var vi ville jobba samtidigt som det öppnade upp för nya krav på tillgänglighet även utanför ordinarie arbetstid.
Calle Rosengren menar att många arbetsplatser befinner sig i en övergångstid mellan tidsrelaterad och resultatorienterad arbetstid där båda mätsystemen tillämpas samtidigt. Normen att vara synlig på arbetsplatsen har hängt kvar samtidigt som vi förväntas vara tillgängliga även på fritiden.
– Problemet med flexibiliteten är att kraven på vad vi förväntas prestera ofta är otydliga. Vi vet helt enkelt inte när vi har gjort tillräckligt.
Kraven på att jobba mycket kan ibland vara självpåtagna och bottna i att vi tror att vi måste bevisa att vi lever upp till det förtroende som vi har fått i och med friare arbetstider. Även brist på tillit från kollegor som tittar snett på dem som vistas kortare tider på den fysiska arbetsplatsen, kan leda till att man känner sig tvungen att jobba mer än vad som egentligen är rimligt.
Gemensamma spelregler
En sådan situation var delvis anledningen till att Calle Rosengren idag driver forskningsprojektet ”Ska du gå hem redan”. Det gör han tillsammans med kollegan Mikael Ottosson vid Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet. Projektet pågår fortfarande, men vad det har visat så här långt är att många upplever att de jobbar under tidspress. Allt fler tar med sig jobbet hem och uppger att de förväntas vara tillgängliga på mobilen och mejlen utanför ordinarie arbetstid.
– Vi vill lära oss mer om normer och kulturer på arbetsplatser och hur man tar fram gemensamma spelregler, speciellt kring var och när vi jobbar utanför den ordinarie arbetsplatsen. Det är viktigt att vi lär oss mer om hur normer formas, upprätthålls och kommuniceras så att vi i förlängningen kan bli bättre på att hantera det gränslösa arbetslivet.
Privat på arbetstid
Den digitala tekniken har även gjort att vi är mer tillgängliga för familj och vänner och kan hantera vårt privatliv under arbetstid. I ett nyligen påbörjat projekt, ”Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv”, ska Calle Rosengren tillsammans med kollegorna Kristina Palm, forskare vid Karolinska Institutet och Ann Bergman, Karlstad universitet, titta närmare på vad som händer i mötet mellan arbete och privatliv i en gränslös digital värld.
– Vi kommer att intervjua både arbetstagare och deras familjemedlemmar och de anställda kommer att få fylla i loggböcker över när, var och hur de använder den digitala tekniken både i arbetet och privatlivet, säger Calle Rosengren och fortsätter:
– Syftet är att kunna hjälpa företag i deras policyarbete, att ta fram riktlinjer för ett hållbart digitalt arbetsliv. För att kunna göra det måste vi först lära oss mer om de specifika utmaningar som arbetstagare möter och hur dessa ändras i olika faser av livet.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
*Med platta organisationer menas organisationer med få chefsnivåer och där makt och inflytande är mer jämt fördelade än i organisationer med många chefsnivåer.
