De senaste 10-15 årens försök att hitta medel mot Alzheimers sjukdom hade varit fruktlösa. Framgångsrika resultat från möss hade inte fungerat på människor varför det var det dags att ta ett nytt grepp. BioFINDER-studien tar ett helhetsgrepp och utgår från kunskap om människor. Patienter med lätta minnesproblem och friska kontrollpersoner kommer att följas under många år med olika tester och provtagningar. Målet är att stoppa sjukdomen helt.

Än så länge finns ingen bot mot Alzheimers sjukdom men den allvarliga sjukdomen drabbar så många att den nästan har setts som en naturlig, om än olycklig del av åldrandet. Risken att drabbas av demens ökar med stigande ålder och i och med att vi blir allt äldre kan man förmoda att antalet demenssjuka kommer att öka.

– När vi kommer upp i 65–70-årsåldern blir vi kanske lite långsammare i tanken på grund av naturliga förändringar men tack vare hjärnans stora reservkapacitet klarar vi oss bra ändå. Men eftersom Alzheimers sjukdom börjar nästan tjugo år innan de första märkbara symtomen, är stora delar av hjärnan redan angripna när sjukdomen ger sig till känna. Reservkapaciteten är borta och den kognitiva förmågan försämras snabbt, säger Lennart Minthon, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus.

Dagens mediciner kan bara bromsa

Med dagens mediciner kan man bromsa förloppet något och patienten kan vinna några extra år med god livskvalitet. Med hjälp av BioFINDER-studien hoppas forskarna kunna närma sig ”roten till det onda” och kunna ställa diagnos och erbjuda behandling allt tidigare – för att till sist kunna stoppa sjukdomen helt.

Neurologen och forskaren Oskar Hansson har lyckats visa att två biomarkörer, två proteiner (beta- amyloid och tau) som finns i ryggvätska, kan kopplas till risken att utveckla Alzheimers sjukdom. Och att de sjukliga förändringarna i halterna av dessa proteiner kan ses så tidigt som tio år innan patienten fick sin Alzheimersdiagnos.

– I ett nästa steg hoppas vi kunna göra det möjligt att analysera proteinerna direkt från blodprov. Då kan provtagningen ske direkt på vårdcentralerna och ge läkarna ytterligare ett verktyg för att kunna ställa rätt diagnos tidigt, säger Oskar Hansson.

Biomarkörer och avancerad bildteknik

För att studera vad som händer i hjärnan på ett ännu tidigare stadium måste biomarkörerna kombineras med avancerad bildteknik. Till exempel har forskarna kunnat visa att det ena proteinet, beta-amyloid, börjar ansamlas i hjärnan väldigt tidigt, 10–20 år innan symtomen kommer. Det andra proteinet, tau, kommer betydlig senare, men har en mycket starkare koppling i både tid och rum till nervcellernas död. De nya teknikerna öppnar stora möjligheter att studera hur dessa proteiner förhåller sig till varandra. Om forskarna kan hitta svar på frågor kring vad som leder till att nervceller börjar gå under öppnar det möjligheter att utveckla läkemedel som är riktade mot dessa processer.

Hudceller berättar om hjärnan

Håkan Toresson är docent och cellbiolog och hans del i BioFINDER-studien går ut på att utveckla system för att kunna studera vad som händer i hjärncellerna under sjukdomsprocessen utan att behöva gå in i hjärnan – något som knappast skulle vara etiskt försvarbart. Just nu finslipar hans forskargrupp på en teknik där man omvandlar hudceller, tagna genom ett vanligt vävnadsprov från huden, till nervceller som lever i en odlingsskål.

– Vi kommer att jämföra beta-amyloid/taumönstret i ryggvätska med mönstret i de omvandlade hudcellerna från en och samma person. Det vi hoppas på är att mönstren ska stämma överens. Då har vi en mycket intressant metod för att studera vad som händer i hjärncellerna, säger Håkan Toresson.

Ytterligare forskargrupper vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet är involverade i BioFINDER-studien. Samarbete sker även med forskare vid Karolinska institutet och Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet – med det gemensamma syftet att utrota Alzheimers sjukdom.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ