Röd brännhet chili. Det är via denna frukt som man försöker få fram säkrare och effektivare alternativ till Alvedon (paracetamol). Chilifrukten innehåller nämligen capsaicin. Denna fettliknande molekyl ger chilin dess erkända och fruktade hetta, och det är en snarlik substans som givit oss smärtlindring i snart hundra år.
Vid en första tanke kan det verka avlägset eftersom konsumtion av chili knappast ger en harmonisk, stillsam upplevelse. Faktum är dock att capsaicin redan finns registrerat som läkemedel i Sverige och har en dokumenterad effekt. Capsina® kräm innehåller capsaicin och ger smärtlindring vid ytliga smärtor orsakade av skador på nerver i huden, exempelvis efter bältros. Behandlingen är dock långt ifrån smärtfri. Den höga koncentrationen av capsaicin kommer till en början ge en brännande känsla på huden. Skälet är att capsaicin aktiverar smärt- och värmereceptorn, TRPV1. Aktiveringen av TRPV1 kommer så småningom leda till att de skadade nervtrådarna dör, de bränns bort helt enkelt. Så köp inte idén riktigt ännu… För visst ger en Alvedon inte samma hetta som chili i munnen?
Låt oss ta ett steg tillbaka. Capsaicin bildas tillsammans med flera andra närbesläktade substanser i chilifrukten. Evolutionärt är detta ett viktigt försvar för växten då den härigenom kan få hungriga växtätare på annat humör. Faktum är att effekten utav capsaicin är så stark att den utnyttjas i polisens pepparspray och är förbjudet i krig. Hur kan detta leda till nya läkemedel?
Bättre alternativ till Alvedon
Jo för kroppens smärtcentral finns i hjärnan. Här hanteras de smärtsamma impulser som uppstår vid exempelvis en brännskada och det är i hjärnan som paracetamol verkar (den aktiva substansen i Alvedon). Alvedon är Sveriges mest använda läkemedel. Summerar man dagligvaruhandelns försäljning med den receptbelagda
så köper varje svensk medborgare i medeltal ~ 90 stycken tabletter årligen. Dessvärre kan en omfattande konsumtion leda till akuta leverskador.
För att förbättra läkemedlets smärtlindring och motverka oönskade bieffekter så måste man känna till hur läkemedlet fungerar. Därför arbetar forskarna vid avdelningen för klinisk kemi och farmakologi på universitetssjukhuset i Lund med paracetamol och dess smärtlindring som gäckat forskarsamhället under det senaste seklet.
Olika effekt på tungan och i hjärnan
År 2005 publicerades banbrytande rön där huvudbudskapet var att tydliga strukturella likheter påträffats mellan en nedbrytningsprodukt till paracetamol, AM404, och capsaicin. Djurförsök har visat att AM404 bildas i hjärnan efter intag av Alvedon och via en interaktion med TRPV1, som är lika potent som den för capsaicin, förmedlar AM404 här paracetamols smärtlindrande effekt. Detta genom att öka aktiviteten i ett smärtdämpande system vilket motarbetar smärtsignaleringen. Det är upptaget via tarmen, nedbrytningen i levern samt färden till hjärnan som tar tid och därför tar det cirka 20 minuter innan en tablett börjar verka.
Paradoxalt är alltså effekten av TRPV1 aktivering i hjärnan helt omvänt gentemot vad vi upplever vid intag av chili via vår mat. Under de senaste åren har därför nya paracetmol-liknande substanser kemiskt modifierats efter capsaicins struktur. Genom förädlingen ökas effektiviteten mot TRPV1 och därmed också smärtlindringen. På köpet kan man också motarbeta de biverkningar som Alvedon dras med, och all forskning grundar sig alltså i den substans som gör chili både så älskad och hatad.
Text & illustration: JOHAN NILSSON
Foto chili: Colourbox
