Forskare vid Malmö högskola ska ner på partikelnivå för att försöka förstå de byggstenar som bildar kolesterol. Syftet är att få sikt kunna se vilka patienter som riskerar att få blodpropp och hjärtattack.
Kolesterol är ett fettämne eller lipid och är en viktig byggsten i cellmembranen som utgör cellernas yttre skal. Fettämnen som kolesterol transporteras i blodet via partiklar som är uppbyggda av både proteiner och lipider – så kallade lipoproteinpartiklar.
– Vi studerar lipoproteinpartiklarnas beteende, struktur och interaktion med olika cellmembran, och detta gör vi bland annat med hjälp av neutronspridning, säger Marité Cardenas, forskare vid Biofilms-Research Center for Biointerfaces.
Samarbete med universitetet i Århus
Biofilms samarbetar med professor Jan Skov Pedersen vid Institut for Kemi vid Aarhus Universitet i Danmark. Han ska hjälpa till att ta fram en ny matematisk modell för att kunna analysera komplexa data som dessa partiklar ger upphov till. På så sätt vill man få ut så mycket information som möjligt.
– Det är skillnad på hur olika lipoproteinpartiklar interagerar med celler, och hur de bidrar till förkalkningen av blodkärlen. Detta beror bland annat på lipoproteinernas sammansättning. Vi vill se vilken funktion det ”goda” respektive det ”dåliga” kolesterolet har vid förkalkning av blodkärl, säger Marité Cardenas.
Det är på cellnivå som det första steget mot utvecklandet av sjukdomen sker. Genom att klargöra varje lipoproteins roll hoppas forskarna kunna se vilka personer som befinner sig i riskzonen för att få en hjärt- och kärlrelaterad sjukdom. I dag kan en patient få blodpropp utan att tidigare ha uppvisat några sjukdomstecken.
Hälsoundersökningen ger inte hela sanningen
– Vid en hälsoundersökning kan läkaren se vilken koncentration av vissa lipoproteinrelaterade proteiner det finns i blodet men det ger oss inte hela sanningen. Vi måste förstå i mer detalj hur lipoproteinpartiklarna beter sig vid cellmembranen. Både partiklarna som anses som ”goda” och som tar upp fett för att senare bearbetas i levern, respektive de partiklar som anses som dåliga och som gör att fettet lägger sig runt artärerna, säger Marité Cárdenas.
Projektet är det första klara av maximalt sex forskningsprojekt med neutroner och synkrotronljus.
Text: MAGNUS JANDO
En nyhet från Malmö högskola
