Barn som fått diagnosen ”uppförandestörning” bör även genomgå en undersökning gällande motorik och perception. Har de svårigheter med koordination av rörelser och är känsliga för exempelvis vissa ljud, smaker, lukt och beröring bör de även utredas för ADHD och autismspektrumtillstånd.
Det menar en grupp forskare vid bland annat Lunds universitet som i en stor studie sett att barn med uppförandestörning (upprepat aggressivt beteende samt exempelvis lögner, skolkning, stöld, vandalism och mobbning) och som dessutom har problem med motorik och perception, mycket väl även kan ha ADHD och/eller autismspektrumtillstånd.
Uppmärksam på motorik och perception
– I studien såg vi att gruppen av barn med någon kombination av ADHD, autismspektrumtillstånd och uppförandestörning hade mer problem med motorik och perception, jämfört med kontrollgruppen. Barnen som fått enbart diagnosen uppförandestörning, hade däremot inte mer problem med motorik och perception än barnen utan någon diagnos, säger Peik Gustafsson, överläkare vid Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö och professor Maria Råstam vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.
– Det talar för att man bör vara uppmärksam gällande motorik och perception när man utreder barn för uppförandestörning. De som har motoriska och perceptuella problem och dessutom är osociala, icke flexibla och har svårt att koncentrera sig, bör utredas vidare gällande ADHD och autismspektrumtillstånd.
Världens största tvillingstudie
I studien har 16 994 barn från världens största tvillingstudie inom barnpsykiatrisk forskning, CATSS (the Child and Adolescent Twin Study in Sweden) deltagit, alla 9 eller 12 år gamla. Föräldrarna till barnen har intervjuats efter ett speciellt frågeformulär som har god förmåga att identifiera olika neuropsykiatriska tillstånd, uppförandestörning samt motoriska och perceptuella svårigheter.
– Det har tidigare gjorts liknande mindre studier på det här, men i de flesta fall tar man inte upp motorik och perception. Barnen i den här studien kommer dessutom från hela Sverige, så trots att den bygger på en tvillingstudie, är den på något sätt representativ för hela landet, säger Peik Gustafsson.
Text: OLLE DAHLBÄCK
Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för kliniska vetenskaper Lund vid lunds universitet, 13 juni 2014