Allt fler barn och ungdomar i Sverige utreds, diagnostiseras och behandlas för ADHD. Bland alla dem som får diagnosen finns en mindre grupp som är extra sårbar och som riskerar att hamna snett längre fram i livet.

Nu pågår ett kliniskt forskningsprojekt i Lund som går ut på att förbättra ADHD-utredningarna, för att tidigt identifiera de här barnen och ungdomarna och hjälpa dem innan problemen hunnit bli så stora.

Behöver stöd – men olika mycket

– Barn med ADHD är inga maskrosbarn, de är orkidéer, känsliga barn som kanske mest upplevs som stökiga men också oroar sig mycket, exempelvis för att de inte klarar av skolarbetet. Det är omgivningen inte alltid medveten om, säger Pia Tallberg.

– Alla de här barnen och ungdomarna behöver stöd, men det finns en grupp som kräver mycket resurser, en mellangrupp och en grupp som nästan inte alls behöver någon hjälp från sjukvården. Därför måste vi bli bättre på att fånga dem som behöver mest stöd tidigt och därmed bespara dem onödigt lidande i framtiden. Här måste också skolan, sjukvården och socialtjänsten bli bättre på att samarbeta.

Studie ska visa riskfaktorer

I forskningsprojektet deltar 138 unga mellan 7-18 år som fick diagnosen ADHD år 2011 eller år 2012. Tre år senare, med start våren 2014, kallades de första individerna åter till kliniken för ny undersökning och uppföljning.

– Nu gör vi en förnyad bedömning och sedan jämför vi med hur det såg ut för tre år sedan. Vi jämför dessutom resultaten med en kontrollgrupp på 54 grundskoleelever som inte har diagnosen ADHD. Vi hoppas att studien tydligt kan visa vilka riskfaktorerna är och vilka av de här barnen och ungdomarna som tidigt behöver extra mycket stöd, säger Pia Tallberg.

– Vi vet redan en hel del om de riskfaktorer som finns när det gäller de här barnens och ungdomarnas hemmiljö och skola. Nu vill vi titta närmare på riskfaktorer hos individen, till exempel på begåvning, långsamhet i att reagera, tänka och skriva, hur de mår känslomässigt och hur de hanterar sina känslor. Det kan faktiskt vara så att en allmän långsamhet gör att man har svårare att bearbeta känslor och därför reagerar starkare och snabbare än andra. Med den kunskapen vill vi förstå vad det är som påverkar de här barnens och ungdomarnas utveckling i en negativ riktning.

Flickor får sin diagnos senare

När får barn och ungdomar sin ADHD-diagnos?

– Det är olika, men flickor får i regel sin diagnos senare än pojkar, då de inte är lika lätta att identifiera. De har också svårt att koncentrera sig men visar det inte utåt på samma sätt som pojkar. De kan också ha svårt att få kamrater och de grubblar oftast mycket över hur de ska klara skolan. Många av dem riskerar att drabbas av depression och ångest i tonåren. Därför är det viktigt att vi fångar de här flickorna tidigt.

Cirka fem procent av Sveriges grundskoleelever har i dag diagnosen ADHD. För de allra flesta av dem går det bra senare i livet.

– Många tror att alla med ADHD hamnar snett i ungdomen och att de som vuxna sedan får problem med arbetslöshet och missbruk. Men det är bara en liten grupp som det inte går bra för och det är dem som vi ska försöka identifiera tidigt, säger Pia Tallberg.

Text: OLLE DAHLBÄCK