Tänker du på att hålla dig i form och på din vikt? Faktum är att vi kan råka ut för undernäring eller för hög vikt redan i livmodern. Forskarna intresserar sig nu alltmer för varför och vilka följder det kan få senare i livet.
Tillväxthämmade foster löper i en del fall ökad risk att råka ut för sjukdomar och komplikationer senare i livet, särskilt när undervikten följs av ett alltför snabbt växande under de första levnadsåren. Men varför växer inte fostret normalt och går det att förebygga? Vad betyder föräldrarnas hälsa och livsstil?
Forskningen kring tillväxthämmade foster är relativt ung men intresset har ökat kraftigt de senaste 10–15 åren. På Skånes universitetssjukhus i Malmö forskar Peter Nilsson, överläkare och professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, kring ämnet:
– Både genetik och miljö påverkar, men vi vet inte vilket som påverkar mest. Hur som helst landar vi i att förebyggande insatser hos föräldrarna är viktiga, säger han.
Peter Nilsson betonar samtidigt att riskerna för men senare i livet trots allt är små även för dem som är undernärda som foster:
– Oavsett alla de utmaningar som vi utsätts för redan på livmoderstadiet så föds de allra flesta av oss friska. I Sverige är det ca 4–5 procent av de nyfödda som har för låg vikt i förhållande till graviditetstidens längd, och det är endast hos en del av dessa som det finns risk för negativa följder på hälsan.
För dem som ändå drabbas, är hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och olika psykiska besvär exempel på diagnoser. De bakomliggande riskerna finns enligt Peter Nilsson till stor del hos modern. Hit hör näringsbrist och dålig kost, skador på moderkakan och olika virusinfektioner. Också livsstilen är viktig, där rökning, alkohol, drogmissbruk och alltför mycket stress kan störa fostrets tillväxt.
Det kan låta logiskt. Men den moderna forskningen går längre än så. Den har lyckats visa att även den omgivande miljön och att både mammans och pappans livsbetingelser på ett mer allmänt plan kan ha betydelse för fostrets utveckling. Ett väl fungerande liv med t.ex. god sjukvård, bra arbetsmiljö och sunda bostäder kan ha betydelse.
– Vårt födelseår markerar hur samhället såg ut vid just den tidpunkten, och det återspeglas delvis i hur vår hälsa är idag. Vi som är födda på 1950-talet har växt upp med t.ex. vaccin och bra sjuk- och tandvård. Det har säkert på ett eller annat vis präglat både oss själva och senare våra barn. Våra föräldrar levde oftast under mer knappa och mindre hygieniska förhållanden. Det påverkade deras hälsa, men har även satt avtryck i oss, säger Peter Nilsson.
Allra tydligast blir fenomenet om man jämför föräldrar i krigszoner eller svältområden med dem som lever ett fredat och välmående liv. Ju bättre föräldrarna har det vid tiden för barnets tillkomst och under graviditeten, desto större är sannolikheten att barnet också blir friskt.
Vad är det då som rent medicinskt händer i det ofödda barnets kropp, som kan öka risken för sjukdomar och komplikationer? Tillväxthämmade foster har sämre utvecklade blodkärl som kan bidra till förhöjt blodtryck. Också leverns och musklernas tillväxt kan påverkas. Allt detta ökar risken för hjärt-kärlproblem längre fram i livet.
En dåligt utvecklad muskulatur på fosterstadiet ökar dessutom risken för diabetes typ 2, eftersom insulinkänsligheten kan försämras. Den förbättrade kunskapen om mekanismerna bakom fostrets tillväxt och vad som kan hända senare i livet är i huvudsak positiv, menar Peter Nilsson. Men den kan faktiskt också ställa omgivningen inför en del svåra val och dilemman.
”Catch up-growth” kan uppstå hos tillväxthämmade foster som efter födseln tillförs alltför mycket näring, och växer så fort att de riskerar att skadas. Hur vet man vad som är lagom? Det är en av flera frågor kring tillväxthämmade foster där det behövs mer kunskap.
Text: BJÖRN MARTINSSON
