Det första numret 2014 av Bulletin från Arbets- och Miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och Miljödermatologi (YMDA) i Malmö hade temat ”Förskolemiljöer”. Vi återpublicerar fyra artiklar från detta nummer i samband med vårt tema om miljön i förskolan.
Ju yngre barn är desto mer olika oss vuxna är de, både fysiskt och psykiskt. Det kan tyckas självklart, ändå glöms detta ofta bort i allt från utformning av regelverk och riktlinjer till planering och tillsyn av den miljö som de flesta små barn tillbringar större delen av sin vakna tid i – förskolan.
Små barn är inte bara fysiskt och psykiskt känsligare för påverkan från en ohälsosam inomhus- och utomhusmiljö, de har dessutom inte möjlighet att förmedla obehag som miljön kan medföra. Detta gör att problem oftast uppmärksammas först då personal eller föräldrar börjar uppleva obehag eller symptom vilka de kopplar till förskolemiljön.
Problem med fukt, mögel och buller
Många förskolor byggdes under 70-talet och börjar nu få 40-50 år på nacken. Dåtidens byggstandard i kombination med högt slitage och det, alltför ofta, eftersatta underhållet gör att många förskolelokaler nu har problem med fukt och mögel, buller samt otillräcklig ventilation och fel temperatur.
Dessutom har de senaste årens stora barnkullar medfört att många kommuner tvingats att göra eftergifter vad det gäller kvalité och storlek på både förskolans lokaler och gårdar för att kunna erbjuda dagisplats till alla barn.
Saknas regelverk
I dagsläget finns inga regelverk eller riktlinjer kring hur stor yta per barn som krävs i en förskola. Begränsningarna för antal barn som kan vistas i förskolans lokaler regleras endast av hur många individer ventilationen är anpassad till.
När det gäller förskolegårdar finns det överhuvudtaget inget regelverk. Man kan bedriva förskoleverksamhet utan att ha någon gård. Barn och personal vid dessa förskolor är istället hänvisade till närliggande grönområden. Detta ställer höga krav på kvalitén och säkerheten på dessa miljöer, men även på pedagogerna, för att barnen skall få en kvalitativ utevistelse.
Många lagar att hålla reda på
Den som ansvarar för förskoleverksamheten måste känna till den lagstiftning som gäller och ansvara för att bedriva egenkontroll för att upptäcka, identifiera, åtgärda och förebygga brister. Lagarna som omfattar förskolans inom- och utomhusmiljö är många och ofta överlappande.
Tillsyn och regelverk för förskolemiljön regleras främst genom Miljöbalken, men även Plan- och bygglagen, Produktsäkerhetslagen, Livsmedelslagen, Smittskyddslagen och Tobakslagen och till viss del även Skollagen (men detta gäller främst den pedagogiska verksamheten). Kravet på egenkontroll är varierande och då tillsynsansvaret kan falla på skilda kommunala förvaltningar kan kontrollen över behov och brister emellanåt bli svåröverskådlig i större kommuner.
Ojämlik uppväxtmiljö
Skillnader i kvalité på inom- och utomhusmiljön mellan olika förskolor kan vara stor och därför får många barn i den svenska förskolan, skrämmande nog, inte den jämlika uppväxtmiljö som eftersträvas.
I detta nummer får vi bl.a. läsa om arbetsmiljön inom förskolan, barnallergiåret, tillsyn av förskolor samt förskolors inomhus- och utomhusmiljö. Vi har fått hjälp med dessa artiklar av gästskribenter från Arbetsmiljöverket, Miljöförvaltningen i Malmö, Astma och Allergiförbundet, Folkhälsomyndigheten och forskare från andra lärosäten. Ni ska alla ha stort tack för era intressanta bidrag.
Text: EMILIE STROH, Yrkes- & Miljöhygieniker, Arbets- och Miljömedicin, Lund och Södra Sjukvårdsregionen/Region Skåne
Artikeln är återpublicerad från Bulletin, som är ett nyhetsbrev från Arbets- och Miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och Miljödermatologi (YMDA) i Malmö. Nyhetsbrevet innehåller information om verksamheten och den forskning som bedrivs vid båda enheterna. Det ger också utblickar i aktuella frågor inom området. Bulletin ges vanligtvis ut med fyra nummer per år.
