En ny metod i samband med hjärttransplantation gör det möjligt att transportera och förvara hjärtat från en donator under betydligt längre tid än vad som hittills varit möjligt. En första operation, på människa, med den nya metoden genomfördes på Skånes universitetssjukhus under förra veckan.

Med den nya förvaringsmetoden, där hjärtat med hjälp av en maskin förses med viktiga substanser i en syresatt lösning inför transplantationen, förlängs förvaringstiden för det donerade hjärtat från dagens cirka fyra t

immar till åtminstone 12 timmar.

– Det innebär i princip att vi kan hämta hjärtan för transplantation från hela Europa, säger thoraxkirurg Johan Nilsson, adjungerad professor vid Lunds universitet, som tillsammans med ett team med tre kirurger genomförde operationen.

På plats fanns också Stig Steen, tidigare thoraxkirurg på SUS och seniorprofessor vid Lunds universitet, som uppfunnit metoden. Han och hans forskargrupp har under många år visat att förvaringsmetoden fungerar utmärkt i 24 timmar på djur.

– Hjärtat startade på en gång med en god rörlighet i hela hjärtat inklusive skiljeväggen mellan kamrarna, vilket man annars inte brukar se, säger Johan Nilsson.

Kan på sikt öka antalet hjärtan som kan opereras

Hittills har hjärtan som ska transplanteras kylts ned med en kaliumrik lösning och förvarats i en kylbox med is på väg från donator till den mottagande patienten. Med den gamla metoden bör hjärtat transplanteras inom fyra timmar för att allvarliga komplikationer ska undvikas.

Skånes universitetssjukhus har tillstånd av ETN, Etikprövningsnämnden, att i första hand genomföra en studie där sex patienter ingår.

– Vi planerar att operera ytterligare två patienter under hösten och resterande tre under våren, säger Johan Nilsson.

Han berättar att, om metoden visar sig fungerar lika bra på människa som på djur, blir det möjligt att använda betydligt fler hjärtan till transplantation samt att organfördelningen i Sverige kan optimeras eftersom man kan skapa ett gemensamt donationsområde istället för de tre som finns har idag. I förlängningen innebär detta att den mest passande mottagaren kan erhålla det erbjudna organet oberoende av avståndet.

– Detta ger ökade möjligheter till utbyte med länder betydligt längre bort, såsom östra USA, och det gör det också möjligt att använda äldre donatorer, över 70 år, konstaterar han.

Text: ANNA-LENA BOIVE