Forskare vid Universitetssjukhuset i Malmö har upptäckt en helt ny signalväg som bakterier använder för att aktivera B-celler i immunförsvaret. Något som kan ha betydelse för en framtida utveckling av vaccin mot infektioner i de övre luftvägarna.

– Ju mer man känner till om förloppet vid en bakterieinfektion, desto större är möjligheterna att bekämpa den, säger Kristian Riesbeck som är professor i Klinisk Bakteriologi vid Lunds Universitet och verksam vid Universitetssjukhuset MAS. Projektet är en del av Lunds Universitets programområde ”Blood & Defence”.

Målet för Kristian Riesbecks forskning är att på sikt hitta ett vaccin mot infektioner i de övre luftvägarna. Dessa infektioner orsakas av bakterier som Haemophilus och Moraxella och kan bland annat leda till öroninflammationer hos barn eller förvärra tillståndet hos vuxna med lungsjukdomen KOL. Moraxella-bakterier har mycket snabbt utvecklat resistens mot penicillin, vilket också bidrar till intresset hos forskarna att bättre förstå dessa bakterier.

B-celler bekämpar bakterier och virus

– Traditionellt brukar man prata om att immunförsvaret har två olika delar – det medfödda och det anpassningsbara (adaptiva). Det vi har sett i vår studie är att dessa är ytterst beroende av varandra, berättar Johan Jendholm som numera är postdoc vid Biotech Research and Innovation Centre (BRIC) vid Köpenhamns Universitet.

Malmöforskarna har studerat B-celler från halsmandlar hos barn för att försöka förstå hur B-cellerna bekämpar bakterien Moraxella. B-cellerna är en viktig del i kroppens anpassningsbara immunförsvar och har som sin främsta uppgift att lära sig att känna igen olika främmande mikroorganismer för att antikroppar snabbt ska kunna tillverkas i kroppen vid en infektion. I halsmandlarna finns en reservoar av B-celler som kan bekämpa bakterier och virus så snart de har kommit in i kroppen via luftvägarna.

Ny kunskap om hur B-celler aktiveras

För första gången har man sett att B-celler har en förmåga att binda till hela Moraxella-bakterier och ta in dessa inuti B-cellerna. Det leder till att B-cellerna aktiveras vilket sätter igång en reaktion i immunförsvaret.

– Den teori vi har för närvarande är att detta leder till en tillverkning av ospecifika antikroppar som inte är till nytta för immunförsvaret. På så sätt fördröjs immunförsvaret och bakterierna får tid att slinka undan immunförsvaret och därmed få fäste i vår kropp, säger Johan Jendholm.

Forskarna såg också att en viktig del av kroppens medfödda immunförsvar kunde förstärka aktiveringen av B-cellerna. Hos människan finns tio så kallade TLR-receptorer och några av dem finns inuti eller på B-cellernas yta. De känner igen olika strukturer hos mikroorganismer som inte förändras med tiden, till exempel bakteriernas DNA.

– Vi såg att den receptor som kallas TLR 9 är kopplad till B-cellernas aktivering vid en infektion av Moraxella-bakterier. Det är en helt ny signalväg för aktivering av B-celler som man tidigare inte har känt till. Det är en spännande upptäckt som har gett oss helt ny kunskap om hur B-cellerna aktiveras, avslutar Kristian Riesbeck.

NINA HULT

maj 2009

Artikeln är tidigare publicerad som Månadens vetenskapliga artikel av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.