120 dagar. Så länge lever i genomsnitt de röda blodkropparna i vår kropp. Och de har en viktig uppgift; att transportera ut syre till kroppens alla celler. När det inte fungerar som det ska kan vi drabbas av blodbrist – anemi.

Det vi i dagligt tal brukar kalla blodbrist, anemi, innebär att vi har för få röda blodkroppar, men oftast normala mängder av övriga blodkroppar och omgivande plasma. De röda blodkropparna innehåller hemoglobin som ger blodet dess röda färg.

– Hemoglobinet i de röda blodkropparna har till uppgift att föra ut syre till kroppens alla organ, från lungorna och ut i vävnaderna. Får man brist på röda blodkroppar sjunker hemoglobinkoncentrationen och därmed blodets förmåga att transportera syre, säger Johan Richter, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

För att benmärgen ska kunna producera hemoglobin behöver den järn, vitaminer och andra byggstenar som finns i vår föda. I Sverige, där vi har bra tillgång på näring, är anemi inte lika vanligt som i andra delar av världen. Men enligt världshälsoorganisationen WHO lider 27 procent av jordens befolkning av blodbrist; ofta beroende just på näringsbrist. Det motsvarar ungefär två miljarder människor.

– Ibland kan blodbrist bero på något enkelt som man kan åtgärda, men i vissa fall vara tecken på en allvarlig sjukdom. Det är därför alltid viktigt att reda ut vad anemin beror på. Vid anemi blir man ofta trött, andfådd och kan få huvudvärk eller yrsel. Dessa symtom kan inte sällan komma sakta smygande, berättar Johan Richter och fortsätter:

– Det finns många möjliga orsaker till blodbrist, den vanligaste är järnbrist. Man kan även ha blodbrist till följd av kronisk inflammationssjukdom eller en kronisk infektion. Då är anemin en följdorsak av en annan sjukdom; det järn som finns i kroppen kan inte utnyttjas av benmärgen för att bilda nya röda blodkroppar.

Kvinnor har i snitt lägre hemoglobinkoncentration

Det är normalt att hemoglobinkoncentrationen sjunker med åldern, och kvinnor brukar i snitt ha ett lägre värde än vad män har. Eftersom blodbrist kan bero på att man förlorat blod är det inte alls ovanligt att kvinnor på grund av menstruation får anemi.

– Hos en man däremot, eller en kvinna som inte längre menstruerar, är en järnbristanemi alltid något patologiskt som behöver utredas och inte enbart behandlas med järntillskott. Läkaren behöver utreda vad blodbristen beror på och utesluta att personen inte har blödningar i till exempel magtarmkanalen.

Flera sätt att reda ut vad blodbristen beror på

Anemi kan även uppstå vid brist av vitamin B12 eller folsyra, och då är det ofta på grund av att tarmen av någon anledning inte klarar av att ta upp tillräckligt av dessa ämnen. Det finns ledtrådar som hjälper läkarna att ta reda på vad blodbristen beror på, till exempel genom att mäta järn, vitamin B12 och folsyra i blodet. En relativt ny analysmetod utnyttjar möjligheten att undersöka hepcidin, en substans som tillverkas i levern och som styr järnupptaget i tarmen.

– Hepcidin ökar när man har ett inflammatoriskt tillstånd, då kan inte kroppen utnyttja järnet som den behöver. Det går även att mäta hur stora de röda blodkropparna är. Vid folsyrabrist eller B12-brist är de för stora, och vid järnbrist är blodkropparna för små.

– Vi räknar numera också antalet unga röda blodkroppar och mäter deras hemoglobininnehåll och på så sätt kan vi få en ögonblicksbild av produktionen i benmärgen, säger Johan Richter.

Det finns mer ovanliga tillstånd då de röda blodkropparna faller sönder tidigare än normalt, så kallad hemolys. Detta kan ibland bero på att man själv bildat antikroppar mot sina egna blodkroppar och dessa sedan går sönder i mjälten eller i blodbanan. Detta tillstånd kan ibland behandlas med kortison, tillfälliga blodtransfusioner och/eller att mjälten opereras bort.

Text: TOVE SMEDS
Bild blodkropp: ISTOCK.COM/SPAWNS