Svart vårskål är en liten oansenlig svamp som finns i barrskog i delar av Sverige. Den har hittills bara intresserat svampkännare, om ens det. Men nu kanske den svarta vårskålen kan få en ny roll – som källa till ett medel mot tuberkulos, TBC.
Det hoppas i alla fall TBC-forskaren Gabriela Godaly, lektor vid Institutionen för translationell medicin i Malmö. Hon har funnit att svampen innehåller små proteiner, så kallade peptider, som kan döda de svårbekämpade tuberkelbakterierna.
En tredjedel av jordens befolkning anses vara bärare av TBC, som är en av världens mest spridda infektionssjukdomar. Många av de smittade vet inte om det, eftersom infektionen kan gå över av sig själv eller ligga latent utan att ge några symtom. Men varje år dör uppåt två miljoner människor av tuberkulos.
Botemedlet mot TBC är antibiotika. Men patienterna måste ta flera antibiotika under ett halvårs tid, och medlen har biverkningar som magbesvär och leverpåverkan.
Många avbryter behandling
– Eftersom patienterna i regel känner sig bättre ganska fort blir en del därför frestade att avbryta sin medicinering. Då blir de snart sjuka igen, och dessutom har en del av deras bakterier överlevt och blivit motståndskraftiga mot antibiotikan, säger Gabriela Godaly.
Än så länge är det en mindre andel av TBC-bakterierna som är resistenta. Men problemet växer och framtiden ser hotfull ut. Ingen vill ju tillbaka till situationen före penicillinets upptäckt, då sanatorier var det enda som kunde erbjudas de lungsjuka patienterna. Ungefär hälften av sanatoriepatienterna blev friska av sig själva, men de andra klarade sig inte.
Pytteproteiner som alternativ till antibiotika
Därför driver EU projektet FORMAMP, som handlar om att hitta alternativ till antibiotika. Peptider – små molekyler som hos människan bl.a. ingår i det medfödda immunförsvaret – ses som en tänkbar möjlighet.
Två peptider från svart vårskål fanns med i en stor databas, där det framgick att de fungerat mot bakterier som liknar TBC-bakterierna.
– Därför provade vi svamp-peptiderna mot TBC-bakterierna, och de var väldigt effektiva. Bakterierna i labbskålen dog så snabbt att vi fick göra om försöket flera gånger för att försäkra oss om att vi inte gjort några fel, berättar Gabriela Godaly.
De första försöken gjorde man på lite ”svagare” bakterier, sådana som används vid tuberkulosvaccinering. Sedan gick man vidare till kraftigt sjukdomsframkallande bakterier. Arbetet skedde då i ett särskilt labb med undersug och luftsluss för att hindra smittspridning.
Positivt även i djurförsök
Det tredje steget var djurförsök, som utfördes i London där Gabriela Godaly tidigare arbetat. Även här arbetade man i ett speciellt säkerhetslaboratorium. Möss som behandlades fem gånger med peptiden minskade sina bakteriemängder med hela 86 procent.
– Ska vi fortsätta, så får vi utveckla en aerosolapparat för möss så att de kan andas in peptiderna. Det vore ju det bästa även för människor – att kunna andas in läkemedlet på liknande sätt som en astmamedicin.
Text: INGELA BJÖRCK